Tidig morgon med stjärngosse i brottarlinne

Vad fan... det ringer på dörren..? Jag ansträngde mig febrilt för att väcka tillräckligt många hjärnceller för att koppla. Kisande mot väckarklockan konstaterade jag att den visade 6.34. Tiiidigt. Brinner det? Om inte, vad är det för pucko som ringer på så dags?

Med växande irritation masade jag mig upp. Klädd i kallingar, ögon som springor och håret på ända slog jag upp dörren för att mötas av... ja det har ni väl redan gissat? Ljusets drottning med följe i form av två tärnor, en tomte och en stjärngosse, samtliga i övre tonåren.

Mina grannar stod redan där i sina dörröppningar i den dunkla trappuppgången, endast upplyst av Lucias ljuskrona, tärnljus och tomtelykta. Påklädda, konstaterade jag snabbt, lika mycket ett konstaterande av att jag inte var det.

Följet började sjunga. Jag är åtminstone säker på att stjärt... stjärngossen sjöng. Iförd stjärngossestrut, vitt brottarlinne över vältränad överkropp och ett par vita jeans var han ett blickfång svårt att slita sig ifrån. Började oroa mig för hur väl ett par kallingar dolde min förtjusning och var vid det laget tillräckligt vaken för att inse att det är läge att smita in och grabba morgonrocken.

Det var vackert! Ja, hela paketet alltså, sång, luciastämning, stjärngosse och allt. När pepparkakorna delats ut, pengar till klassresa samlats in gick jag in för att sätta på kaffe och köra morgonrutinerna - med årets första riktiga känsla av julstämning.

//Fred - nylussad