Kärlek eller våldtäkt, skit samma

Under slutpläderingarna i hovrättsförhandlingarna i det s.k. Stureplansmålet vände visst försvarsadvokat Peter Mutvei ut och in på sig för att försvara sin klient, en av "stureplansprofilerna":

Synen på sexualitet förändras. I dag finns betalkanaler med erotik, gruppsex är ett känt begrepp och det finns äktenskap mellan människor av samma kön. Vi måste förstå de nya referensramarna.

*ironi* Jamen vad fint, Mutvei, där fick du till det! Vilken klockren parallell! Om nu bögjävlarna ska få gå och gifta sig så är det väl inte mer än rätt att din klient ska få våldta brudar! Ett homoförhållande eller en våldtäkt, skit samma! How very openminded of you, nu måste väl alla förstå att din klient bör frias! */ironi*

//Fred - i full fart i uppförsbacken

Andra bloggar om: Peter Mutvei, Stureplansmålet, homosexualitet, samkönade äktenskap

Garderobsinnevånare - de finns ännu överallt

Läste i SvD idag om kinesiskan Angela som berättar om livet som lesbisk i Shanghai, Kina. Kina som enligt artikeln anses vara ett relativt tolerant land gentemot homosexuella, trots att det ännu bara är sex år sedan homosexualitet där ströks från listan över psykiska sjukdomar.

Angela beskriver en tuff verklighet av självförnekelse, utanförskap och marginalisering, där hon bland annat ser det som otänkbart att leva öppet och berätta för sin familj om sin läggning - de skulle inte acceptera.

Det är gott att SvD belyser homosexuellas situation i andra delar av världen, det är absolut nödvändigt för att på sikt kunna förändra den, men glöm inte bort hur många angelor vi ännu har här på hemmaplan. Det är lätt att man slår sig för bröstet om man lever i ett land som faktiskt står i framkant när det till exempel gäller lagstiftning som ger homosexuella lika villkor som andra. Samtidigt har vi långt kvar när det gäller fördomar och attitydförändringar. Angelas röst skulle faktiskt kunna vara svensk.

Vilken effekt har till exempel de röster som i äktenskapsfrågan i förtäckta ordalag säger att homosexuella inte är ok på en homosexuell individ i garderoben? Annars räcker det att läsa kommentarerna till artikeln för att inse orsaken till att många fortfarande aldrig kommer ut ur garderoben ens här i Sverige. Hon har ju faktiskt inte ens kysst en man eller pojke utan har alltid bara varit bland flickor. Hon kan omöjligt veta om hon är lesbisk eller inte. Som om homosexualitet är ett tillstånd av förvirring. Eller måste heterosexuella också kyssa någon av sitt eget kön för att säkert veta att de är hetero?

Åtta av tio mail jag får hit till bloggen handlar om precis samma sak. Antingen kommer de från osäkra och undrande homosexuella i garderoben - eller från individer med allt från lättare fördomar till rent hat. Jag skulle vilja tillägna artikeln hela världens angelor.

Andra bloggar om: homosexualitet, garderoben, Kina

Källa: Svd

//Fred - ute ur sin garderob i alla fall

Homosexualitet är synd

För ett tag sedan såg jag via en blogg en reklamspot för boken Homosexualitet är synd, skriven av pastor Maria Hallman. Till en glad poplåt försöker Maria sälja sin bok genom att gång på gång avfyra ett påklistrat leende, glatt slå ut med armarna, slänga med håret och sommaridylliskt stappla runt i högklackat på en stenig strand. Jag har sett den flera gånger sedan dess - den är nämligen underhållning på hög nivå. Missa den inte! Mer parodi blir det inte utan att vara parodi.

Vad är det egentligen hon säger med det bildspråket? Wee... homosexualitet är synd! Vad kul! eller Tjoho, ääntligen kan vi stämpla bögjävlarna! eller kanske Jag är en stolt sociopat och har ingen aaaning om vad ordet empati innebär! Tanken på att det hela skulle kunna röra sig om ett skämt fanns där - åtminstone tills igår, för då låg den där på hallmattan. I ännu ett anonymt vitt kuvert. Ännu ett sånt där litet spöke från min frikyrkobakgrund.

Den här gången var jag dock, efter den ehh... säljande reklamspoten, tillräckligt nyfiken för att sätta mig och läsa. Men alltså... det var inte lätt. Jag har med stort intresse läst andra böcker som med utgångspunkt i kristen tro argumenterar om homosexualitet, men det här är mer eller mindre bara rappakalja. Ett hopkok av vetenskapliga belägg utan referens, personliga åsikter som läggs fram som om de vore sanningar, bibelcitat och rena fördomar. Det vimlar av lösa trådar som läggs ut utan att argumenteras för eller ens följas upp.

Hon drar sig till exempel inte för att utan minsta tvekan konstatera att onani ger ångest och kan leda till homosexualitet, eller att mänskligheten bara existerat i 6000 år - och därmed avfärda allt vad vetenskap heter - samtidigt som hon låter en vetenskap hon väljer att inte ge referens till bevisa att homosexualitet inte har något med arv att göra.

Nej, jag pallade faktiskt knappt att läsa hela boken rakt igenom, men anledningen till att hon tvingades ge ut den på eget förlag är solklar. Det har inget att göra med vad hon i reklamspoten martyriskt framhåller som ett kontroversiellt innehåll. Den är helt enkelt för kass, både innehållsmässigt och språkligt.

De stora frågorna efter att ha läst boken har inte med hennes argumentation att göra utan om varför hon överhuvudtaget har skrivit den, och för vem. Och vad hände med kärleken, som ska vara störst? Med guden som älskar syndaren? De skymtar inte ens i boken. Jag trodde nog att jag skulle bli upprörd av boken, men trots hennes kategoriska dragande av homosexualitet i dynga är jag det faktiskt nästan mest å kristnas vägnar.

Tack förresten till min anonyma biblioteksbidragare! Det är tveksamt om dina små paket har avsedd effekt, men de är helt klart underhållande - på sitt sätt.

Andra bloggar om: Maria Hallman, homosexualitet

//Fred - som kollar reklamspoten en gång till

Nobels fredspris till Pentagon

Enligt SvD har man vid Pentagon diskuterat möjligheten att tillverka en hormonbomb som skulle göra män homosexuella - en bögbomb.

Hmm... om vi bortser från problemen i att överhuvudtaget tillverka en sådan bomb; hur tänkte man där egentligen? När man sökte anslag för utvecklandet av bomben menade man att disciplin och stridsmoral i fiendens förband skulle försvagas med hjälp av ett sådant vapen. Typ släpper vi den kommer fienden att gå under av ringmuskelförslitningar? Inte underligt att debatten om homosexuella i försvaret varit het om det är så man resonerar...

Förslaget är visserligen ett idiotiskt hopkok av fördomar, men om man leker med tanken att de skulle ha rätt vore ett globalt massutsläpp vägen till världsfred! Jobba på killar - lyckas ni är Nobels fredspris garanterat ert!

//Fred - med ett leende

Om transor i barnprogram

Läste en himla öhh... intressant insändare i Metro på väg hem från jobbet idag. Eftersom lusten att besvara den hunnit bli alldeles obetvinglig kommer den här i sin helhet tillsammans med mitt svar:

Transvestiter ska inte leda barnprogram

Vad är det som händer egentligen? Jag satt tillsammans med min son Emil och tittade på barnprogram i lördags morse när Sveriges mest kända transvestit Babsan (Lars-Åke Wilhelmsson) helt plötsligt och olämpligt, enligt min mening dyker upp som programledare för ett underprogram till Blubb.

Hur lämpligt är det egentligen att ha "henom" som programledare? Visst, barn tänker inte på samma sätt som vi vuxna, men det betyder väl inte att de ska tvingas sitta och se på sådant. Barn (killar) är unga och kan lätt få för sig att de själva ska springa runt i högklackat och rosa peruk och vifta med en trollstav, och jag tror inte att jag är ensam om just den åsikten.

Personligen tycker jag hellre att barn ska se på Björnes magasin och de andra klassiska programmen. Visst, det sägs att it's ok to be gay, men inte i barnprogram! När ska TV4 agera? Skäms på er!

D Kimmegren, Södertälje

Bästa D Kimmegren i Södertälje!

Det enda som egentligen hänt är att du tydligen fått ett helt gäng saker om bakfoten och sedan bestämt dig för att riva upp himmel och jord för deras skull.

Nej, du är inte alls ensam om åsikten att barn, både killar och tjejer faktiskt, är unga och skulle kunna få för sig att vilja springa omkring med en rosa peruk och vifta med en trollstav efter att ha sett Babsan på tv. Det kan ju faktiskt, precis som du säger, verka rätt lattjo för ett barn! Att leka är en central del av att-vara-barn-prylen - och ett viktigt led i upptäckandet av omvärlden och sig själv.

Även om det nu skulle vara så att lille Emil också i högre ålder visar ett lite större intresse för de högklackade än vad pojkar i allmänhet gör, på vilket sätt skulle det vara mer olämpligt än om han får för sig att dra runt en snigel i ett snöre? Inte för att det skulle vara särskilt illa det heller, om det nu vore något som fick honom att må bra.

Sedan är det ju faktiskt så att världen är full av företeelser som trots att de kan fascinera och inspirera faktiskt inte är smittbärande. Enligt ditt resonemang skulle man till exempel inte kunna ta med barnen på cirkus eller låta dem se Lars Adaktusson flimra förbi i tvrutan utan att riskera att se dem för tid och evighet förvandlas till clowner med taskiga frillor.

Eller kände du kanske själv suget att plocka fram de lårhöga sylvassa tillsammans med de små silkiga där framför tvn i lördags morse? Det är visserligen inte riktigt samma sak som barns nyfikenhet, lekfullhet och upptäckarlusta, men hey, slappna av och släpp loss ändå! Om du tillåtit dig själv att i lite större utsträckning lyssna på vad du själv vill och inte bara på vad andras onödiga konventioner säger att man bör vilja så kanske både du och Metros läsare sluppit hetsa upp sig alldeles i onödan?

Vad som än ligger bakom din reaktion så ser dock barnen förmodligen Babsan som en kul barnprogramledare i rosa peruk. Punkt. Vilken tur att barn inte tänker på samma sätt som "vi" vuxna!

//Fred - öppensinnad

Förbannade fariséer!

Det är många år sedan jag hade något närmare samröre med Pingstkyrkan nu. Ja, om man bortser ifrån det faktum att halva släkten ju är medlemmar då. Å andra sidan var det rätt länge sedan jag hade något närmare samröre med dem också.

Trots det gör de sig påminda ibland, de bekanta från den eran. Förra året damp det t.ex. ner ett brev. Ett par handskrivna sidor från en av handstilen och innehållet att döma äldre kvinna som helt uppenbarligen mycket väl vet vem jag är. Hon skrev att hon har nöd för mig och att jag måste förstå att jag är på väg mot helvetet. Hon argumenterade utifrån de bibelord hennes likar brukar använda emot homosexualitet. Romarbrevet 1:26-27 och 1 Korintierbrevet 6:9-10 i synnerhet. Det enda utrymme hennes brev gav till försoning var att jag återgick till "den rätta vägen". Hon avslutade helveteshoten med att jag alltid finns i hennes böner och signaturen En församlingssyster. Jodå, brevet var anonymt.

Igår hände det igen. På hallmattan låg ett gult madrasserat kuvert med min adress handskriven på. Jag blev så klart nyfiken och undrade vad det var. Jag väntade inget paket. Så jag öppnade.

Inuti låg en bok. Ingen hälsning, ingen förklaring alls. Bara en bok. Med titeln Glimtar av nästa liv och undertiteln 25 personer berättar om sina näradödenupplevelser. Que..? Varför har jag fått den boken..? Jag kollade på baksidan. Och då föll poletten ner. Utgiven av Gospel Media stod det. My God(!)... att de aldrig ger sig.

Jag behöver inte läsa en rad av boken för att veta exakt vad den innehåller. Folk som varit nära döden berättar om hur de antingen mött Jesus och alla hans änglar eller fan själv och alla hans småjävlar. Alltsammans med ett stort mässande Vänd om till den rätta vägen medan tid ännu är ekande i bakgrunden. Det är ta mig fan så man nästan spyr på fläcken!

Är jag otacksam över deras omtanke nu? Glöm det! Det stör mig enormt att folk jag inte känner tror sig veta hur det är ställt med min själ och vart min kompass är inställd och ovanpå det tycker sig ha rätt att delge mig den åsikten utan att ens klara av att stå för att de har den.

Jag diskuterar gärna, men anonyma fördömanden förklädda till omtanke betackar jag mig för.

//Fred - som dessutom har lite noja och undrar om bokens titel anspelar på bloggens namn

Sorry kvinnor, Beckham näckar bara för bögar!

En av Aftonbladets rubriker idag är att Beckham rasar mot gayutvik. Men nae... VAD har hänt nu? En stackars storgråtande David Beckham, vars oskuldsfulla kropp, som han ju aaaldrig skulle visa upp i media, har exponerats för porrsnaskande bögar att runka till i en gayporrblaska?

Bäst att kolla. Vad säger Beckham om att han skulle raaasa? Enligt hans talesperson så här:

– Det här finns inte ens på hans radar. David har humor.

Que? Såå upprörd var han alltså. Är det inte det här som kallas för antiklimax? Eller kanske ickenyhet? Ordet lögn känns väl kanske inte helt långt borta heller..?

Vad är det som gör utviket gay då? Jo... hans look-a-like poserar villigt och utmanande i ehh... klassiska homoerotiska poser i kalendern Celebrity Hunks Around the House 2007. Not. Han städar och hackar grönsaker endast iförd ett förkläde(!). Men tjenare! Homoerotik my ass.

Men ok, jag ska inte ljuga. Det vore inte otrevligt att ha Beckham spankulerande runt i mitt kök skalande grönsaker i nämnda outfit. Men hur länge hade man egentligen behövt leta för att hitta en kvinna som också kunnat tänkas gå igång på det..? Ett par minuter. Max.

I mina ögon låter det istället som ett pretty naff och ganska fördomsfullt försök att göra en kalender för... kvinnor. För det var väl inte bara så att journalisten fick för sig att det skulle låta liiite snaskigare om det var ett gayutvik..? Vad nu det är.

Om AB's reporter fick för sig att visa lilla muffen slår jag vad om att det inte hade kallats flatutvik. Får god lust att ge henne smisk på rumpan, men det är väl bäst att låta bli. Kan redan se rubrikerna om hur Aftonbladets reporter får bögstryk.

//Fred

Bög bög bög - mitt mantra?

Det droppar in en del mail till rightsaidfred@bredband.net, adressen jag bara använder här på bloggen. Ett tiotal i veckan ungefär. De flesta är riktigt trevliga. Några vill diskutera ett inlägg vidare, andra skickar några uppmuntrande ord och en annan stor grupp är smygbögar som vill prata av sig lite. De allra flesta mailen kommer dock faktiskt från grundskole- och gymnasieelever som vill ha hjälp med någon form av HBT-relaterat skolarbete de håller på med. Det hade jag inte räknat med, men det känns skitkul faktiskt. Jag är skolinformatör!

Men det finns fler som tydligen behöver skriva av sig. Somliga är inte värda att uppmärksammas alls, men följande var lite intressant. Väljer att publicera det och svara på det här, ifall det möjligen finns fler som har samma svåra bryderier.

Hej!
Har läst i din blogg och kan inte låta bli att undra över hur nån kan vara så in i helvete mycket bög rakt igenom!! Jag har aldrig förr träffat på nån som verkar vakna på morgonen varje dag för att konstatera att han är bög för att sedan upprepa det som ett manntra dagarna igenom!! Jag är bög bög bög. Fattar du inte vad det ger för bild till dom som läser?? Det är patetiskt och ser för jävla illa ut!!! Jag är också bög, men jag är det inte i varken första eller andra hand. Tänk efter!!!
Hälsningar Ingemar

Bästa Ingemar!
Tack! Det är lite smickrande att min i dina ögon värdelösa blogg kan irritera så pass mycket att du orkar lägga energi på att skriva ett mail för att påtala detta.

Med utgångspunkt i ditt mail skulle jag dock kunna få för mig att tolka det som att du i första hand är ett ärkepucko. Men det vore ju helgalet, så jag låter bli. Herregud, det är ju bara ett mail! På samma sätt verkar du ha förväxlat mig med min blogg. Jag är inte min blogg. Min blogg skildrar en liten del av mig. Jag har till och med valt att i bloggen fokusera på the gay parts of life. Det är liksom poängen med den. Tydligen verkar jag ha lyckats väldigt väl, eftersom du bara sett de delarna. Att du som varande bög själv tycker att de delarna av mitt och ditt liv är patetiska tycker JAG ser för jävla illa ut. Ha en bra dag!

//Fred - bög bög bög och irriterad men avreagerad

Heterokillar har bara fått för lite kuk!

Hade en långfika igår med av mina tjejkompisar som är flata. Hon berättade bland annat om hur hon och hennes flickvän förra helgen hade varit på krogen tillsammans med hennes arbetskamrater.

En stor del av kvällen hade tillbringats på dansgolvet, och så som det gör med alla par hade det säkert framgått för folk som sett dem att de är just det, ett par. Lite senare, när de satt i baren för att svalka sig kom en kille fram till dem. Han undrade om de inte skulle vara intresserade av hans ehh... intima sällskap för natten.

Hon förklarade vänligt men bestämt att det inte var intressant, dels eftersom de båda är lesbiska, och dels eftersom de uteslutligen håller sig till varandra. Han lät sig dock inte nedslås av detta. Han menade att hans bidrag till förlustelserna utan tvekan skulle lyfta dem till oanade höjder. Enligt min väns berättelse dock förmedlat i betydligt mer hmm... låt oss kallade det målande ordalag.

Om de nu inte insåg att det han sade var sant berodde det säkert på att de helt enkelt inte fått smaka tillräckligt med kuk förut, och i synnerhet inte en som hans.

Min vän är inte den som låter sig sättas på i första taget, och hon har dessutom en både snabb och vass tunga, så hon fann sig snabbt:

- Men du, jag har en bögkompis där borta som kanske skulle vara intresserad av sällskap i natt, prova med honom!

Han svarade, inte helt otippat, att han inte var intresserad, han är ju inte bög! Vilket öppnade upp för den förväntade dräpande smashen och the end of discussion:

- Inte? Du har säkert bara inte fått tillräckligt med kuk än!

//Fred - som fortfarande garvar

Homo-attack!

Idag skriver Aftonbladet om den finske hockeykrönikören Kaj Kunnas Homoattack på Sudden i Hockeykväll. Grattis Aftonbladet, vilken slagkraftig rubrik ni fick till där!

Vad var det som hände? Blev Sudden straffknullad av ett gäng rabiata homolobbymedlemmar i periodpausen?

Nej, när nämnda Kunna skulle kommentera vilka svenska hockeyspelare den finska publiken har bäst relation till nämnde han Mats Sundin som en av de största, följt av ett mimat homosexuell, syftande på att det är så den finska publiken ser på svenska hockeyspelare.

Det var självklart plumpt och onödigt, det finns ingen ursäkt för att uttrycka sig som Kunna gjorde. Men det stör mig faktiskt ännu mer att det beskrivs som en homo-attack på Sudden. Som i Stackars Mats Sundin som beskylls för detta fruktansvärda. Visst vore det hemskt om ett svenskt hockeyproffs var bög!

Tack för den, Aftonbladet! Idag är ni inte mycket bättre än Kaj Kunna.

Fördelar med att vara bög!

Läste en blogg tidigare idag, där en heterokille(?) skrev ner tre saker han tyckte skulle vara en fördel om han vore bög. Spann vidare på tanken under en fantastiskt trist föreläsning nu i eftermiddag, så nu tror jag att jag är redo att börja göra en sån lista ur en alldeles riktig bögs perspektiv! Ta dem med en fet nypa salt och hjälp mig gärna att fylla på!

- Omklädningsrum! Visserligen lite som att vara bakbunden i en godisbutik, men att kolla in favvogodiset utan omslag från första parkett har onekligen sin charm hehe...

- Om inte du och din partner bildar Helan och Halvan har du dubbla garderober!

- Alla traditionella könsroller goes down the drain! Det finns INGET som säger något om vem som ska hålla upp dörren, köpa blommor åt vem, stå för notan, tvätta bilen eller baka bullar. Så det gör båda! Hela tiden! Ehh... i den bästa av världar.

- Oönskade graviditeter är ingen risk! Å andra sidan är det jävligt körigt att få till en önskad graviditet. Men man kan ju försöka. Det är rätt kul det också.

- Behandla din nästa så som du själv vill bli behandlad. Din partner vet hur han trivs med att få sin bästa polare behandlad. Förhoppningsvis kan han dessutom den gyllene regeln. Det ökar dina chanser till fantastiska blåsjobb! Där har ni missat nåt, heteroboys.

- PMS! Vad är det? Röda veckor kan möjligen kopplas till veckans färg på gardinerna.

- Jag har hört talas om att toalettringen är ett hett debattämne bland heteros. Duh..?

- Det är helt ok att digga Desperate Housewives eller Darin, köpa underlagskräm, dricka sötsliskiga drinkar eller ha stans snajdigaste balkonglåda. Om man vill. Ett litet normbrytande ytterligare spelar noll roll. Jag är ju redan bög för fan.

- Dina tjejpolare har inga som helst funderingar över om du har andra avsikter än vänskap. Dina killpolare däremot... tja, det är en helt annan historia haha...

Är homosexualitet normalt?

Fick en kommentar på mitt förra inlägg som nästan bara måste generera ett nytt inlägg. Den lät i sin helhet så här:

Lite undran o frågor:

"tycker du själv, personligen,...att det är normalt med s.k. homosexualitet?"

--- PS...i djurvärlden finns det "nog" inte så många s.k. homosexuella.. undrar varför egentligen...kan "Vi" ha såååå fel, och "de" sååå rätt? Tänk,...hua,...OM alla blir (eller vill bli) s.k. homosexuella,....vad händer med människosläktet? Ty vi kan väl inte leva på provrör år ut o år in? Hmm,...knepigt eller?
---DS.

MVH Iceblue_eyes

Ok Pelle, jag ska ta några djupa andetag och försöka svara så gott jag kan. Till att börja med är jag ingen expert, men en uppfattning har jag allt. Ordet normalt är jag lite småallergisk mot. Det betyder inget mer än det som står för de flesta. Med andra ord är det till exempel onormalt att vara svensk, det är onormalt att vara folkpartist och det är onormalt att vara man. Ordet missbrukas alltså rejält.

Och jo... det finns visst gott om homosexualitet bland djur. Det är till exempel inte länge sedan det skrevs en hel del om homosexuella pingviner i en viss djurpark, vilken minns jag inte. Vill du läsa mer finns det gott om läsning på nätet. T.ex. Sexualitet i djurvärlden av professor Sverre Sjölander vid Linköpings universitet. För egen del tycker jag dock det är lite underligt att överhuvudtaget dra paralleller till djurvärlden. Jag brukar t.ex. inte bedöma mina medmänniskors mat- och sovvanor i förhållande till hur djuren äter och sover. Ditt resonemang påminner om klassikern Miljarder flugor kan inte ha fel: ät skit!

Sen hade vi din fråga om vad som skulle hända om ALLA blev eller ville bli homosexuella. Till att börja med har jag aldrig träffat en enda heterosexuell person som verkat springa runt med en önskan att istället bli homosexuell, så den risken tycks minimal. Och då har jag ändå bortsett från faktumet att homosexuell inte är något man blir, det är något man är. Man väljer inte sin läggning.

All forskning jag har läst pekar mot att homosexualitet är en variation hos en stadig andel av mänskligheten, den varken ökar eller minskar. Sedan kan man ju undra om det verkligen skulle finnas någon som helst hotbild ens ifall andelen skulle öka, för så vitt jag vet verkar mänsklighetens storlek öka i raketfart, vilket borde vara ett större problem än att en viss andel föds som homosexuella. Kanske till och med vore bra om det föddes fler haha...

Så sammanfattningsvis: Nej Pelle, jag tycker inte det är särskilt knepigt. Det är inte normalt att vara homosexuell, och jag tror inte du behöver oroa dig för människosläktets utdöende, åtminstone inte till följd av homosexualitet.

//Fred - som nog ska dra ut på balkongen och ta sig ett fett primalskrik

Heterograbbar och deras egon

Har varit riktigt kul att skriva mina senaste inlägg om reaktioner man möter som bög ifrån en ofta både okunnig och fördomsfull omgivning. En del av dem är så mycket vardag att jag knappt reflekterar över dem. Man har hört dem förut. Många gånger.

Men jag har märkt på kommentarerna jag fått att det finns en poäng med att fortsätta berätta om dem; de ger insyn i en värld de flesta aldrig ser. Min värld. Min vardag. Och inte minst; de är ofta ganska underhållande. För jag väljer att ta dem så. I ett perspektiv är de ganska tragiska, men samtidigt på det hela taget ganska harmlösa, så jag väljer att skratta åt dem med förhoppning om att de sakta dör bort och så småningom inte förekommer längre.
Nästa har jag snuddat vid i en kommentar tidigare. Jag har hört den i flera versioner, men ett exempel var när en tjejkompis berättade om vad en gemensam killbekant sagt: Jag tycker det är helt ok att Fred är bög, så länge han låter mig vara.

Där är det också öppet för flera tolkningar. Tror en sådan kille verkligen att han automatiskt är intressant för att han råkar vara född med kuk? Att den enda meriten gör honom oemotståndlig? I så fall måste det vara något allvarligt fel på hans ego. Åtminstone ställer jag lite högre krav. Ganska mycket högre till och med.

Eller... är det möjligen så HAN beter sig mot sin målgrupp? Alla med, pardon my French, fitta är en möjlig partner?

Jenny vände perspektivet i en kommentar "Lika korkat som att du helst vill slippa jobba med Lisa, för Lisa är en hetero tjej och därmed MÅSTE hon vilja ha dig, för du är en man och därmed oemotståndlig?!". Folk hade med största säkerhet lagt hakan i knät om jag sagt så.

Eller, är det till och med så att han är rädd att han skulle tycka om det..?

Vem av er är kvinnan i ert förhållande?

Bloggade i mitt senaste inlägg om en av de underliga reaktioner man kan kan få från omgivningen som bög. Blev ganska överraskad över att så många av er som kommenterade var överraskade över att folk faktiskt kan säga sådant. Men, i fall ni missat det; världen är full av folk som pratar innan de tänker, är fullproppade med fördomar och inte drar sig för att vädra dem. Lika bra att göra det bästa av det och unna sig ett gott skratt åtminstone. :-)

Visst har ni som kommenterat rätt i att det är bra mycket lättare att leva som homosexuell i dag än för bara några år sedan, men därifrån till att vara någon som behandlas och betraktas på lika villkor som alla andra är det trots allt ett ganska långt steg. Folk vet inte riktigt hur de ska bete sig, och det krävs ofta en firmafest för att de ska våga säga vad de tänker. Med alkohol i kroppen blir det sedan som det blir...

Tänkte bjuda på ytterligare en replik av det slaget man möter med jämna mellanrum. En sådan som de flesta bögar hört och skrattar gott åt. Följande utspelade sig på en fest på jobbet.

Det var en trevlig fest, god mat och alkoholen flödade. Jag satt tillsammans med två väl förfriskade kvinnliga arbetskamrater, stämningen var hög, vi skrattade och pratade. Plötsligt säger den ena, Berit, apropå ingenting alls: Alltså, hur är det egentligen, vem är egentligen mannen och vem är kvinnan i ert förhållande?

Hur länge hade hon klurat över det? Hur många sömnlösa nätter hade hon haft innan hon fick fram detta? Jag blir sällan svarslös, men detta var ett sådant tillfälle. Till att börja med; vad frågade hon egentligen? Om vem som är at the receiving end i sängen? Eller om vem det egentligen är som vaxar bilen och vem som sköter krukväxterna?

Den här gången behövde jag inte svara, för hennes väninna kom snabbt till undsättning: Vad är det för fråga? Ibland undrar jag vem som egentligen är man och vem som är kvinna i mitt förhållande också! Cementerade könsroller är helt tydligt också något det finns mycket kvar att jobba med anno 2006.

För att du ska slippa göra bort dig: En viktig poäng när det gäller bögförhållanden: Det finns ingen kvinna inblandad! Hepp, så var det avklarat, hoppas jag rett ut det en gång för alla. ;-)

//Fred - folkbildare

Ka-dish!

Hemma igen efter reashoppingen! Roligast var faktiskt inte att jag hittade två par riktigt schyssta skor till bra pris, utan följande händelse:

Jag står och rotar bland kläderna inne på Stadium, när jag får syn på två spänniga arabiska killar, varav jag haft en ganska misslyckad brief encounter med en av dem efter en blöt kväll på krogen för ett tag sedan. Jag plockar vidare bland de potentiella reafynden...

Efter ett tag står vi ganska nära varandra och rotar. Då hör jag killen som jag är bekant med säga till sin kompis:

- Du, han där är bög!
- Åh fy fan! svarar hans polare.

Jag blir ordentligt störd. Syftet var förmodligen att projicera sig själv på mig, för att kompisen inte ska tro något sådant om honom. Antingen tror han inte jag hör, eller också antar han att jag tyst kommer att drypa iväg i skam över hans "avslöjande". Han trodde fel. Fan flög i mig, jag tittar upp och säger:

- Jepp, precis som du! Förresten, jag glömde att säga det sist, du är kass på att suga kuk.

Hans dryga kaxighet försvann lika snabbt som min lön. Han blev knäpptyst i tre sekunder, vände sig sedan och gick därifrån och lämnade sin polare, som stod kvar och såg ut som en fågelholk.

*ka-dish*

De är för härliga, the heterowannabees!

Homohunk – i blåställ

Fick ett gott skratt när jag läste artikeln i Aftonbladet idag om Patrik Ericsson som tröttnat "på fördomen att homosexuella är rädda för skit under naglarna" och därför tänker starta en egen firma med homosexuella hantverkare.

Han säger att "Det finns vissa som har fördomar om att homosexuella är fjolliga. Och visst, de finns också. Men de flesta av oss är helt vanliga.".

Så långt har han helt rätt. Det är fortfarande vanligt att man som homosexuell blir ifrågasatt på det sättet. Men DET hade jag aldrig kunnat gissa! eller Du ser ju inte alls ut som en bög! är reaktioner man ofta möter när folk får veta hur det ligger till.

Som om man sviker deras förväntningar genom att inte komma svassande med fjäderboan i högsta hugg, med rösten i falsett, handlederna elastiska eller är utmärkande på något annat sätt. På samma sätt förväntas man inte heller klara av att mecka med bilen eller renovera badrummet.

Men sedan skjuter sig nämnda Ericsson i foten. En del av hans affärsidé är nämligen att hans hantverkare ska vara sexiga. "Jag vet hur både heteros och homos våta drömmar om hantverkare se ut. Det är den bilden jag vill försöka förmedla."

Men vad fint Patrik! Du tänker alltså motverka en fördom genom att ge ny glöd åt en annan! Jag är den förste att beklaga att det faktiskt inte är sant att "alla snygga killar är bögar".

Ridå!

Eru bög eller?

Var nere på stan igår kväll och kollade på matchen på storbild. Det var ett väldigt drag, och när slutsignalen gick kan det nästan liknas vid extas. Det blev ett par öl till efteråt, men sedan var det dags att gå hem.

Det hade hunnit bli ganska mörkt, men det var svalt och behagligt. Efter knappt hundra meter ropade ett par killar efter mig: "Eyy... vänta!". Jag kände igen dem från fotbollen, de hade suttit strax intill oss, ett par ganska dragna killar i övre tonåren som såg ut att ha utländsk härkomst.

Obehagligt! De var knappt 20 meter bort, det var mörkt, jag hade hunnit lämnat stojet i centrum bakom mig. Hann tänka tusen tankar. Vart skulle jag springa om det behövdes? Fanns någon i närheten? Hade jag något av värde på mig? Ville de bara typ tigga cigg eller skulle jag bli rånad?

De var snart i fatt. Den ene sa: "Eyy len, eru bög eller?". Shit shit shit. Paniken växte så det gjorde ont i magen. De hade suttit intill oss under hela matchen, förmodligen hade vi sagt något som fått dem att förstå det. Skulle jag chansa och springa direkt? Nä så fan heller! Jag fick fram ett "Ja..." medan jag var på helspänn, beredd att springa eller slåss.

Var på den ene säger "Fan, coolt!" samtidigt som de börjar gå därifrån.

Kvar står jag som en fågelholk. Förvirrad, men lättad så klart, och inte minst, lite skamsen över mina fördomar.

Jag - en bögjävel

Ahh... där kom det! Jag hann blogga i mindre än ett dygn innan någon med hjälp av mitt första inlägg, enkel matematik och en tredje okänd faktor räknade ut min stoooora hemlighet: Jag är en bögjävel, och enligt kommentaren borde jag dö på grund av det.

Jag är inte överraskad. Det är inte precis första gången jag möter sådant i en eller annan form. Särskilt inte när det kan framföras anonymt. Men frågan är vad det är som får någon att skriva så. Eller att ens tycka så. Hat? Okunskap? Brist på empati?

Jag vet vem jag är och är trygg i min identitet. Jag har faktiskt svårt att ta åt mig av dylika påhopp. Men ändå, det är lite intressant att fundera över den där tredje faktorn. Vad är det som gör någon beredd att lägga så mycket energi på att hata en grupp människor för att de riktar sin kärlek till någon av samma kön?

Någon säger att det äckligt. På vilket sätt undrar jag? Jag tycker att kärlek är vackert. Om du tänker på vad jag (eventuellt) gör i mitt sovrum så blir det än mer obegripligt. Jag skulle nämligen inte ens drömma om att klura över vad ett heterosexuelt par gör i sängen. Det är liksom inte intressant. Du har förresten säkert sett mig förut. På stan. I din skola. På ditt arbete. Jag såg din blick. Det fanns inget äckel i den. Du såg en vanlig kille. Kanske lite mer välklädd än de flesta. Kanske till och med attraktiv. Du visste det inte. Att jag är bög.

Du kanske menar att det är onaturligt. Hur kan något som kan beläggas till så långt tillbaka i mänsklighetens historia man kan komma betecknas som onaturligt? Ah... du tänkte på fortplantningen, att vi ska för människosläktet vidare. Upplysningsvis har jag till att börja med heterosexuella föräldrar. Heterosexuella orsakar att en viss andel hela tiden föds som homosexuella! Och visst, jag och andra homosexuella kommer förmodligen inte i någon större utsträckning kunna få biologiska barn med våra respektive partners. Men så vitt jag kan se är det inte ett faktum som verkar leda till mänsklighetens utplåning. Tvärtom, jordens befolkning ökar i raketfart.

Adam och Eva? Just ja, det sägs att Gud skapade dem först. Det utesluter inte att han också skapade homosexuella, eller hur? Bibeln beskriver också att homosexualitet är en synd. Det gör den bara om man inte orkar läsa grundtexterna. Faktiskt. I vilket fall, jag är som jag är eftersom jag är skapt sådan. Så om jag nu vore skapad av en Gud vore det väldigt underligt om han gett mig en egenskap som i sig skulle leda käpprätt åt helvete.

Hur man kan välja att bli bög? Det kan man inte. Man är det, eller inte. Fick du välja din sexuella inriktning? Inte? Nej, det fick inte jag heller. Det spelar ingen roll om det blir aldrig så modernt att vara bög; du kan inte bli det. Ledsen.

Eller är det något annat som gör att jag förtjänar att dö? Kan någon förklara, jag förstår inte. Jag är, och jag vill bara vara. Nästan som du.