Även DITT barn kan vara bög!

På tåget igår fick jag tag i Aftonbladets söndagsbilaga. Funkade fint som tidsfördriv en stund. Där fanns bland annat ett reportage med Anders Öhrman, journalist och chefredaktör för QX, som är aktuell med sin bok Komma ut - berättelser från garderoben.

Artikeln har rubriken "Även ditt barn kan vara bög!" och bl.a. listar Anders sex råd till föräldrar (som självklart funkar lika fint om ditt barn är flata). Kloka råd, ungefär som jag själv hade formulerat dem om jag fått frågan. Önskar att mina föräldrar hade läst dem för länge sedan, även om jag är rädd att det vore som att hälla vatten på en gås i just deras fall. (Min story finns ute i högerspalten om du missat den.) Råden lyder så här, med mina kommentarer och tillägg:

1. Räkna inte med att ditt barn är hetero! Det är ordentligt knäckande när man tar det för givet. Du säger egentligen att det inte finns någon plats för ditt barn som inte är hetero.

2. När du får beskedet är det ok att bli lite ledsen, men glöm inte bort att krama ditt barn och visa att han/hon är älskad. Tycker att det helt ok att riva upp himmel och jord ett par dagar om du tycker att det känns nödvändigt. Det är inte svårt för någon att inse att det här kanske inte var vad du tänkt och planerat. Det viktiga är att du klarar att snart landa och inse vad som verkligen är viktigt och att du inte på något sätt drabbats av en katastrof.

3. Du har inte gjort något fel! Du har INTE skällt för mycket, du har inte skilt dig för ofta (eller för sällan!). Ditt barns läggning är ingenting du kan påverka! Och nej, den röda tröjan han älskade i fyran och hopprepet han fick i present av dig när han fyllde åtta hade inte heller något med saken att göra.

4. Vänd på det! Du har fostrat en självständig individ som vågar stå för sin läggning! Bravo! Det här har jag försökt att framhålla för mina föräldrar. Jag har till och med tackat dem för det. Pappa är faktiskt stolt över det idag. Morsan... ja det är en HELT annan historia det...

5. Om du anar att ditt barn är gay, men inte har vågat berätta för dig, visa att du respekterar homosexualitet. Om nyheterna rapporterar om hatbrott mot homosexuella kan du markera: "De där homofoberna är idioter!", till exempel. Men jag tycker inte du ska konfrontera ditt barn med dina misstankar i första taget. Jag klarade inte av frågan innan jag kommit till punkten när jag var redo att acceptera faktum för mig själv. Det är schysstast att invänta honom/henne.

6. Ta kontakt med RFSL's föräldragrupp Stolta föräldrar, ett nätverk för föräldrar till homo- och bisexuella barn, www.rfsl.se.

Läs och begrunda, ni föräldrar! Det kan vara tufft som fan att komma ut för er, och det borde vara er förbannade skyldighet att försöka göra det så smidigt som möjligt för era barn!

//Fred - som uppfostrar föräldrar idag

Ny mobilstjänst - varsågod, en affärsidé att stjäla

Gaah... jag har gjort det igen. Glömt, eller knappt ens haft tillfälle, att ladda mobilen med tomt batteri som följd. Den här gången resulterade det i ett missat tåg och ett missat Viktigt Samtal. Det är knappast första gången heller.

Men nu har jag tänkt till, och jag tror jag har en lösning på problemet! Ta-dah!

En mobilladdningstation! Ett ställe där man mot en smärre summa kan deponera sin mobil för att efter en utsatt tid hämta ut den fulladdad och fit for fight!

Hur det ska lösas? Hmm... Avtal måste upprättas med mobiltelefontillverkarna för att kunna använda och ha tillgång deras laddare i större skala. Sedan måste en teknisk lösning till för att kunna hantera ett större antal mobiler på det önskade sättet. När väl det är ordnat är det inte långt kvar innan du har ett riktigt fräscht koncept att sälja in hos t.ex. Pressbyrån eller mobiltelefonåterförsäljarna! Du kanske till och med öppnar en egen kedja?

Så, varsågoda ni entrepenörer där ute, stjäl idén snarast, jag är brutalless på urladdade mobiler!

Vad tror ni, är det bara jag som behöver tjänsten? Skulle idén kunna funka?

//Fred - fulladdad

Vad heter hon, stormen?

Hon har så smått börjat härja här också, den omtalade stormen. Ett försök att vädra med tvärdrag fick ett snabbt slut med en rejäl smäll här för en stund sedan.

Men vad heter hon egentligen? Kärringen jag ska skylla på om tåget inte går som det ska ikväll. Har inte sett till något namn ännu, och har hon inte fått ett än tycker jag det är hög tid att hon får det nu!

Maria eller Cecilia kanske, efter de kortvariga ministrarna det stormade kring? Eller Maud, den förra fick ju ett namn som luktar vänster. Eller är hon en han den här gången? Förslag mottages tacksamt, om hon nu inte redan har ett!

Melodifestivalbiljetterna släppta - och slut

Damn! Jag lyckades igen. Med att misslyckas med att få biljetter till finalen i Globen den 10e mars. Detta trots att jag försökte inom tio minuter efter att de släpptes i förmiddags.

Well, jag får trösta mig med att jag fick schyssta biljetter till den första deltävlingen, den på Kinnarps Arena i Jönköping den 3 februari. Och att jag faktiskt fått schyssta biljetter till finalen de senaste åren, trots nederlagen vid biljettsläppen. Med charm, looks och schysst sugteknik kan man fixa det mesta. Även om jag förmodligen får satsa på Blocket och stora sedlar som vanligt istället.

//Fred - som får påbörja jakten

Gayklubbar - finns de?

Har funderat en del på ämnet i rubriken. Jag har rört på mig ganska mycket runt om i Sverige, och vid det här laget har jag hunnit besöka ganska många städer. Ofta blir det läge att utforska utelivet när man ändå är där och ofta har jag försökt ta reda på om det finns någon gayklubb i staden.

Lite googling leder nästan alltid till att man upptäcker att det faktiskt finns en klubb på orten, så länge man rör sig i landskapens större städer. I de tre största städerna finns kommersiellt drivna klubbar. Stockholm har ett helt gäng, Lino, Connection, Patricia m.fl. Göteborg har Gretas och Gossip och Malmö har Wonk (namedroppandet är förmodligen inte komplett). På mindre orter är klubbarna oftast drivna ideellt och oftast i regi av RFSL. Örebro har sitt Orlando, i Piteå finns Nordstjärnan, Linköping har Club Joy och grannen Norrköping Seaside för att ta några exempel. På några ställen finns "vanliga" ställen med uttalat mixad publik och andra arrangerar särskilda gaykvällar.

Men... när man ger sig ut på stan för att försöka hitta dit vet ingen var de ligger! Inte ens taxichaffisarna, som annars brukar vara ett säkert kort om man är vilse i en främmande stad. Ibland beror det på att klubbarna ligger lite off jämfört med a-lägena, men inte alltid. Att de gör det gissar jag har flera skäl. Ideellt drivna klubbar har förmodligen en hård ekonomisk verklighet, eller också man kanske har valt ett mer undanskymt läge för att få vara mer fredade? Ganska illa om svaret är det sista alternativet, men jag är rädd att det kan vara så.

För många är en gayklubb en fristad där man utan förbehåll kan vara sig själv, utan att behöva undra över hur andra skulle reagera om man visar intresse för någon av samma kön. Idag är det thank God vanligare att den tröskeln sänkts. Allt fler känner att de vågar synas som bög eller flata på vilket Statt eller Harrys som helst. Man känner sig tryggare, och starkare för den delen, man bryr sig inte lika mycket om det skulle finnas någon som inte gillar läget, att det faktiskt finns homo- och bisexuella överallt.

Så, hur är det nu, har du koll på gayklubbsläget i din stad? Och har du sett till några modiga homon och bin på stadens klubbar?

Om gayänder och andra homodjur

Hör du till dem som argumenterat mot eller tvekat inför homosexualitet med hänvisning till naturens ordning och djurvärlden? Kanske dags att ge dig själv möjlighet att omvärdera i så fall! Vi andra kan gå på utställning ändå, för ämnet är helt klart intressant!

Jag talar om utställningen Mot naturens orden som visas på Naturhistorisk museum i Oslo fram till 19 augusti 2007. Där har man samlat all forskning som visar på att homosexuellt beteende förekommer i djurvärlden. Här i Sverige har vi kunnat läsa om åtminstone ett par exempel på detta, gayänderna i Pildammsparken i Malmö (se bilden), och gaypingvinerna på Zoo am Meer i Bremerhaven i Tyskland.

Utställningen, där man valt ut ett antal av de 1500 arter där homosexuellt beteende finns påvisat, visar att de långt ifrån är en isolerad företeelse.

Jag tycker själv inte att det är självklart att överhuvudtaget dra paralleller mellan människor och djur, men visst ligger det något i det som skrivs i utställningens presentation: "...en større forståelse for hvor utbredt og vanlig denne atferden er i dyreriket, vil være med på å avmystifisere og ufarliggjøre homoseksualitet blant mennesker."

//Fred - som blir lite sugen på ett Oslobesök

Let's talk about sex!

Men inte jämt. Just nu känns det som om åtminstone Aftonbladetbloggarna svämmar över av sexinlägg. Vart och varannat inlägg man klickar in på avhandlar ämnet i någon form. Det verkar outtömligt. Har t.ex. läst om bästa sättet att snaska kotte eller slaska mutta... ehh... Är det inte smartare att fråga sin sexpartner hur han gillar att bli avsugen, än att fråga random bloggare? Sedan följer vådan av att ha sex med sin kusin... frugan som inte släpper till... rena onenightstandparader... förklaringar av hur fantastiskt frigjord skribenten är... analsexets eventuella himmel eller helvete... beskrivningar över hur man seriebedrar frugan på bästa sätt... var en sats med störst fördel ska placeras... kärlekförklaringar till favvosexleksaken... you name it.

Det börjar kännas liiite tröttsamt. Nej, jag vet, jag behöver inte läsa dem, och oroa dig inte, för min del får du skriva preciiis vad du vill. Dessutom finns det faktiskt några intressantare inlägg i flödet. Men jag frågar mig varifrån behovet av att skriva om det precis hela tiden kommer.

Även om jag vore utlämnad åt ensamsex 24/7/365 hade jag lätt valt tusen andra sätt att få utlopp för sexdriften före att sitta och runka på bloggen. Thank God att det finns hinder för könsorgansparaderna somliga communities (ingen nämnd ingen glömd) invaderats av.

Det verkar faktiskt som om folk år 2006 inte har någon annan ventil att vädra sex i än anonymt på en blogg. Är vi(?) så hämmade att vi inte hunnit uttömma ämnet, eller gör det vid behov med de vi har närmast? Eller är folk så ensamma att man lever ut sitt sexbehov på det här sättet istället för IRL? Eller handlar det helt enkelt om att man tror att man valt snabbaste vägen att vinna läsare? Inget av svaren känns särskilt smickrande, eller hur? Kom inte och påstå att det beror på att vi svenskar är sååå härligt frigjorda. I så fall vore knappast tonen så oh-så-spännade-att-vara-så-busig-och-skriva-om-sex.

//Fred - som lätt kommer att avstå från att avhandla åtminstone det allra smaskigaste här i framtiden också

Homo-attack!

Idag skriver Aftonbladet om den finske hockeykrönikören Kaj Kunnas Homoattack på Sudden i Hockeykväll. Grattis Aftonbladet, vilken slagkraftig rubrik ni fick till där!

Vad var det som hände? Blev Sudden straffknullad av ett gäng rabiata homolobbymedlemmar i periodpausen?

Nej, när nämnda Kunna skulle kommentera vilka svenska hockeyspelare den finska publiken har bäst relation till nämnde han Mats Sundin som en av de största, följt av ett mimat homosexuell, syftande på att det är så den finska publiken ser på svenska hockeyspelare.

Det var självklart plumpt och onödigt, det finns ingen ursäkt för att uttrycka sig som Kunna gjorde. Men det stör mig faktiskt ännu mer att det beskrivs som en homo-attack på Sudden. Som i Stackars Mats Sundin som beskylls för detta fruktansvärda. Visst vore det hemskt om ett svenskt hockeyproffs var bög!

Tack för den, Aftonbladet! Idag är ni inte mycket bättre än Kaj Kunna.

Singelliv overdose

Vet inte riktigt var det kom ifrån. Om det kan skyllas på mörkret och det ihållande regnet. Om det kanske beror på att den krypande kylan smittar också på djupet. Balansen är i alla fall rubbad. Jag har haft Orups senaste låt i iPoden i några dagar nu, och jag tycker inte om hur texten svider.

Jag klarar mig bra när jag sitter på bussen och tittar på människor och torg
jag arbetar gärna för hårt och för länge, då märker jag knappast någon sorg.
Det finns en del som säger att om alla var som jag
då skulle dom få friställa hälften idag.

Men när måndag-fredag är förbi
blir den lägenhet jag sitter i
fylld utav minnen som tär och förstör
jag kan inte städa mer än vad jag gör.
Jag har matat katterna,
jag har rastat alla hundarna.
kan nån föreslå vad jag ska göra sen
när timmarna ilar så det kan bli måndag igen?

Sådana här dagar känns det exakt så. Jobbar jag verkligen så mycket för att jag älskar mitt jobb eller gör jag det för att alternativet är vakuum? För trots att jag har vänner och en aktiv fritid, känns det som om jag istället för att fylla livet med innehåll bara förgäves försöker fylla ut tomrum. Ett enormt svart hål som slukar, som kräver mer, och inte betalar med annat än likgiltighet.

Det är väl bara att ta lite ljusterapi, käka vitaminer och en eller annan fucking Prozac? Problem solved! Knappast. Det vore att ta en lång omväg runt problemet och samtidigt låtsas som om jag inte såg det. Not for me. Men faktum kvarstår; jag känner mig helt jävla halv. Nästa som snackar sig varm om singellivets fröjder åker på en feting. Eller får ett jävligt ont öga i alla fall. De är en myt. Eller ok, de väger i alla fall inte på långt när upp nackdelarna.

Så vad göra? Well, mr Right lär ju inte komma och ringa på nu ikväll i alla fall, och svarta hålet måste matas. Choklad, någon?

//Fred - har en tycka-synd-om-mig-själv-dag

Julafton med Robbie

Ja det har faktiskt känts så idag, som om julafton kommit ett par månader för tidigt. Det var länge sedan jag såg så mycket fram emot ett nytt album som jag gjort med Robbie Williams nya album Rudebox ett bra tag nu, och idag fick jag äntligen möjlighet att kolla om det kunde leva upp till förväntningarna. Tänkte därför prova nåt nytt och leka skivrecensent!

Jag tyckte visserligen att han var snyggast av TakeThattarna redan då när det begav sig, och han har gjort riktigt hyggliga album tidigare också. Men ärligt talat, innan jag fick ett fett hallelujahmoment när jag såg honom live i Stockholm för ett par år sedan sträckte sig mitt Robbieintresse inte mycket längre än till hans leende, hans rumpa och hårdpluggande av några av hans hits, i synnerhet Feel, Supreme och den underskattade No regrets.

Men inför det här albumet har nästan allt förhandsskvaller talat för att han gjort ett helt album till mig. Dels har vi de tre smakproven som redan funnits att tillgå ett tag. Förstasingeln, titelspåret, har väl ingen missat. Rudebox har fått mycken skit, kanske mycket beroende på att han återigen gjort något helt oväntat. Fansen har inte känt igen sig. Lite underligt, eftersom han byggt en karriär på att överraska. Själv tycker jag att den är en av årets bästa låtar alla kategorier i hård konkurrens med en och annan Sexyback.

Kommande singeln Lovelight sticker inte ut lika hårt, och ärligt talat, efter första lyssningen var jag ganska besviken. Den kändes... slät. Har dock lärt mig att inte döma för snabbt. Klokt, för Lovelight är en grower! Den växer sig på och har fastnat som klister. Frågan är om den inte är för bra för de svenska listorna if you know what I mean.

Tredje låten man fått smaka på förhand är en cover på en åttiotalshit. Kommer du ihåg Stephen "TinTin" Duffy? Han var med i originaluppsättningen av Duran Duran och lyckades få ett par mindre solohits här i Sverige 1985. Störst av dem var Kiss me, som bl.a. nådde 11e plats på Trackslistan, och det är just den som Robbie nu gör till sin. Han gör ingenting för att dölja originalets ursprung i 80-talet, tvärtom, den låter nästan MER 80-tal än originalet, med en synthblippande produktion som bara den är ren skär nostalgi. Tillsammans med en lätt uppitchning kan den inte bli något annat än en hit.

Mer då: Det innehåller ett par covers till, nämligen en av senare års mest udda hits , Manu Chaos King of the bongo och ett bortglömt Human Leaguespår, Louise. Den förra älskar eller hatar man. Jag hörde till den förra kategorin när originalet kom och det blir nog ett revivalvarv för den nu. Han tar dessutom hjälp av mina gamla husgudar Pet Shop Boys i ett par låtar. We're the Pet Shop Boys, en ordentligt udda låt där Robbie bl.a. namedroppar titlar på PSB-hits och ett av plattans bästa spår She's Madonna. Lägg därtill produktionshjälp av William Orbit och att han kommer undan med att i Dickhead nämna titeln ett oändligt antal gånger. Om inte det räcker tror jag ta mej fan t.o.m. att han samplar the Smiths (eller har jag fel?). Med de ingredienserna kan det knappt bli fel. Summan blir definitivt större än de ganska spretiga delarna.

Jag undrar hur hans gamla fans tar emot albumet, men här lär den vara en favorit ett bra tag framöver.

//Fred - som ger fyra dickheads av fem.

Oh. My. God.

Fredagkvällen blev lärorik. Eller vad sägs om följande.

- Om du har en anonym blogg där du under en längre tid berättar om ditt liv och dina åsikter är du inte längre särskilt anonym. Åtminstone inte inför dem som känner dig väl.

- Räkna inte med att dessa personer som kan lägga ihop ett och ett och få det till två berättar att de vet.

- Bjuder du hem dessa personer på god mat, en hel del alkohol och avslappnat umgänge med slötvtittande, musik via datorn och stafettsurfande vid datorn så är det INTE särskilt smart att ha ett fönster till din blogg öppet. Särskilt inte om du dessutom är inloggad på bloggen. Deras vetskap om din blogg blir då bekräftad och de kan frestas surfa runt och droppa kommentarer i andra bloggar i ditt namn, inklusive i din egen blogg. I efterhand kan du inget säga, för du har ju ingen blogg. Smart va?

Så, jag fråntar mig härmed allt ansvar för kommentarer du fått i mitt namn igår kväll efter kl 20. Eller lägger in en brasklapp i alla fall. De är förmodligen relativt harmlösa, men de är inte nödvändigtvis mina. Tröstar mig med att det hela bidrog till en riktigt kul kväll här.

//Fred - nyutkommen bloggare med underbara men förbannat nyfikna polare

Idoler och bögrykten

Årets deltagare i Idol verkar få en hel del frågor om deras homoerfarenheter. Först var det Danny Saucedo som berättade hur han trodde att han var bög i tonåren.

-På högstadiet trodde jag att jag var bög. Jag såg bara en massa snygga killar på stan och i skolan och brydde mig inte om tjejer. Jag hade hjärnspöken jättelänge och kunde inte tänka på något annat.

Visst kan man fråga sig om vem som egentligen bryr sig om vad Danny tänkte i tonåren, men bortsett från det tycker jag det känns himla bra att en heterokille känner att det är helt ok att berätta att han haft sådana tankar. För inte alls länge sedan skulle ett sådant uttalande vara omöjligt av rädsla för att bli socialt omöjlig och stämplad som bög. Bra jobbat Danny!

Sedan kan man ju, om man vill, roa sig med att spekulera i nästa citat:
-Jag är inte homofob och har flera gånger kysst grabbar på fyllan - både på krogen och på fester. Men jag har aldrig bonkat på någon grabb.

Självklart vill jag roa mig med att spekulera! Danny föredrog visst att bli påbonkad? ;-)

Idag fortsätter bögeribiktandet, Markus Fagervall berättar om uppväxten i Övertorneå:

"...i gymnasiet gick det rykten om att jag var homosexuell. Det snackades som att det var allmänt känt att jag var gay. Jag var väldigt intresserad av kläder, vilket var lite annorlunda där uppe. Kanske kom det därifrån, att jag var fåfäng."

För att han var fåfäng? Ibland krävs inte mycket för att få en bögstämpel, men jag försäkrar, för att få vara certifierad bög krävs liiiite mer än så.

Tack för insatsen killar!

Afroknull

Shiiit! Mina öron är blossande röda. Jag riktigt känner hur de pulserar och hettar. Tur jag inte kan se mig i spegeln.

Satt nyss i personalrummet tillsammans med chefen och några av de grå pantrarna här på jobbet. Stämningen var hög liksom ljudnivån. I bakgrunden stod tvn på som vanligt. Plötsligt kommenterar någon videon som går på tvn. En klassiker, Blame it on the boogie med Jackson 5. Kärringarna går genast igång om vilken kanonlåt det är. Jag ville också ge mitt bidrag i lovordandet, så jag säger:

- Jag gillar deras mikrofonfrillor! Snacka om afroknull!

Det blev knäpptyst. En enda liten sketen bokstav kan göra stor skillnad. Undrar hur mycket det säger om hur svältfödd jag är. Snart är det väl risk att jag spottar ut ett knull i var och varannan mening.

Kinde och Kempe ersätter i Melodifestivalen

Ersättarna för de båda diskade bidragen, Agnes More than a girl och Frondas Alla kan bli stjärnor är klara!

Man undrar ju lite vad som hände med snacket om att hitta likvärdiga ersättare, för vad har Fredrik Kempe och Johan Kinde gemensamt med ovannämnda?

Att Fredrik Kempe nu fick med ytterligare en låt, nu dessutom som artist, innebär att han står bakom tre av årets bidrag. Förutom den nytillkomna Cara mia, står han ju också bakom Rainbow star som ska framföras av Regina Lund och Vågar du, vågar jag som framförs av Sanna Nielsen. Vågar man hoppas att Cara mia är det schyssta eurodanceoperanummer i bästa Vincerostil som titeln får en att hoppas på, och inte en såsig popschlager?

Johan Kinde sedan... hade nästan glömt att han fanns. Kan inte minnas att jag hört något solo från honom sedan Valona för God knows hur många år sedan. Däremot har hans gamla band Lustans lakejer återuppstått med jämna mellanrum alltsedan storhetstiden på 80-talet. Mina förväntningar ligger ganska lågt inför hans låt Allt vi en gång trodde på. Någon stor sångare var han aldrig då, men visst har han totat ihop en och annan riktigt schysst poplåt. För sådär 15-20 år sedan.

Naken idolflata på nätet

Tydligen snurrar enligt Expressen och AB "sexbilder" på Järvsös enda flata, idoldeltagaren Cissi Ramsby och hennes flickvän, runt ute på världsvida nätet.

Hon hade lagt ut bilden på allas vårt favvocommunity Qruiser, eftersom hon tyckte den var vacker. Självklart (ehh?) var jag tvungen att kolla hennes användarsida, men tvingades konstatera att hon nu tagit bort bilden.

Ställer mig dock liiite frågande till hur mycket "sexbild" den egentligen var, med tanke på hennes egen beskrivning av den och med tanke på ehh... vissa tidningars sensationslystnad. Tror inte det behövs särskilt mycket hud för att få igång kvällspressen. Minns Väder-Tones "utvik" i kavaj och jeans! Och även om Cissi nu fläkt ut sig fullständigt spritt språngande näck, vem orkar hetsa upp sig över det? Cred till henne för att hon inget ångrar i alla fall!

I samband med artikeln har Aftonbladet också ställt gallupfrågan Har du lagt ut nakenbilder på dig själv på nätet? I skrivande stund har 10,1% svarat ja på den frågan. I så fall försvinner förmodligen ytterligare en tiondel av Sveriges befolkning från statsrådsreserven. Idol kan man tydligen bli ändå.

//Fred - som betalar tv-licensen men förmodligen bör undvika ministerposterna

Inga jävla bögrullar i Malmö inte!

Eller hur är det? K-online berättar idag om att när Antirasistiska filmdagar nu arrangeras i Malmö har man tvingats ställa in visningen av Brokeback Mountain eftersom inga skolor har visat intresse. Arrangören misstänker att manlig homosexualitet är så tabubelagt att man inte vågat boka filmen.

Ordföranden i Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö, Krister Kjällström, tror att "stämningarna i Malmöområdet kan vara extra känsliga när det gäller manlig homosexualitet".

- För en del år sedan tvingades informatörer från RFSL mer eller mindre springa gatlopp på Rosengård därför att deras information väckte så starka negativa reaktioner.

Lärarnas riksförbund menar att Malmö är en segregerad stad där HBT-frågor har svårt att få genomslag.

Ehh... men om det nu är så illa, för i mina öron låter det riktigt illa, låter det väldigt underligt om man köper läget och avstår från att t.ex. se en film med homotema när möjlighet ges. Borde man inte i stället just därför satsa på att se sådant för att förändra situationen? Resignation föder ingen förändring. Eller gör Malmö annat för att förändra?

Den ökade segregationen är möjligen en orsak till situationen, men ingen ursäkt för att låta den vara som den är.

Scissor Sisters - en lesbisk sexställning

Ja, det är möjligt att jag är den siste i världen att fatta att Scissor Sisters, ni vet de som just nu förgyller allas vardag med den oemotståndliga I don't feel like dancin', tydligen fått sitt namn från en lesbisk sexställning. Jag insåg det först idag efter att ha kollat deras artistinfo på musiklyssnaronanistens högborg last.fm

Men den stora frågan återstår. Inte för att jag är särskilt lesbisk, men the eternal quest for utter wisdom tvingar mig: Hur ser den ställningen ut?

Nej, jag kommer inte att kunna somna ikväll om jag inte vet, så please, landets flator och andra i ämnet insatta, hjälp!

//Fred - som har livlig fantasi, men inte fullt SÅ livlig

The Ark till Melodifestivalen?

Knappt har listan över låtarna till nästa års festival släppts förrän det börjar spekuleras i vilka de fyra jokrarna blir.

Igår var det Ace of base som var på tapeten:
- Det är ett spännande projekt. Får vi ett förslag kommer vi att överväga det, säger Ulf Ekberg.

På ren svenska betyder det:
- Vi har inte lyckats krysta fram en hit på hur länge som helst och börjar bli desperata. Det ser bra ut om vi verkar lite svåra, men ge oss en låtjävel i baktakt så är vi på om nån vill ha oss!

För vem vill ha Ace of base år 2007, drygt tio år efter deras storhetstid? Inte ens då var de något att bli blöt i byxan över på en scen, idag är de bara föredettingar i alla avseenden.

Desto roligare med dagens spekulationer om deltagande från the Ark! Det vore precis typen av joker festivalen skulle behöva! Ett band som aldrig är bättre än när de står på en scen. Med låtar som är allsång för en bred publik utan att kännas mossiga i sammanhanget. De har redan gjort ett gäng låtar som med största säkerhet kunnat ge Sverige topplaceringar i Eurovision Song Contest och de kan helt säkert göra fler. Ett mycket bättre val än Ola Salos gäng är nog svårt att göra. En brasklapp dock - jag vill minnas att det spekulerades om the Ark redan i fjol, men därav blev som bekant intet.

Helena Paparizou i all ära, jag skulle tycka det vore skitkul om hon var med, men jag gillar inte tanken på känslan av att vara billiga copycats om hon skulle gå och vinna.

Har kommit på att jag saknar BWO i årets uppställning. Visst, de var med förra året, och redan då var de med på en jokerplats, men det vore en trevlig repris. Just nu har inte Sverige mycket som kan matcha dem i singlar som låter uppenbart eurovisionmaterial.

Wow liksom!

Som den statistiknörd man är gjorde jag en daglig liten koll på besöksstatistiken för bloggen nyss. Den såg rejält skum ut.

4544 sidvisningar de senaste 24 timmarna

Vilket jag möjligtvis nått upp till på två veckor förut. Började söka förklaringar och hittade den snart, på aftonbladet.se:

Wee... Gratisreklam! Tack för det Aftonbladet!

Jo, nog är jag en schlagerfjolla...

Nu gör den sig påmind igen. Den där schlagergenen som tydligen inte kan betvingas. Samma visa varenda år. I slutet av maj står schlager en upp i halsen och några schlagerfria månader följer. Trots det... idag när listan över nästa års låtar släpptes och Bert börjat rasa är det bara att inse: schlagercykeln startar om och jag sitter som klistrad på den.

Den 28 låtar långa listan känns vid en första anblick lite ospännande med förväntade artister som Andreas Lundstedt (Move), Magnus Carlsson (Live Forever), Jimmy Jansson (Amanda), Andreas Johnson (A Little Bit Of Love) och Nanne (Jag måste kyssa dig). Igen. Lätt gäspning. Inte ens en comeback av Anna Book (Samba Sambero) får förväntningarna att go wild. Inte än i alla fall, men det är ju som sagt några månader kvar.

Men det finns lite kul i den där listan i alla fall! En låt av favvisarna i The Attic som ska göras tillsammans med en "känd hemlig sångerska". På demon sjöng Drömhus-Therese. Låter spännande, jag gillar det hon gjort tillsammans med Stonebridge.

Och om en låt med titeln (Å) När ni tar saken i egna händer(!) ska framföras av After Dark så börjar det kännas riktigt bra igen. Riktigt melodifestivalbra i alla fall. Särskilt som den tydligen ska låta som en mix mellan Pet Shop Boys version av Go West och Madonnas Sorry. Ett rejält lass glitter, lite spejsiga scenkläder och några par löspattar på det så snackar vi Melodifestival!

Förutom dessa kan man bl.a. se fram emot(?) deltagande av Addis Black Widow (Clubbin), Jessica Andersson (Kom) (kan kjolen verkligen bli ännu kortare i år?), årets förmodligen mest ospännande comeback, Tommy Nilsson (Jag tror på människan), nytt försök från Sonya (För att du finns) och en duett(?) mellan Regina Lund och Fredrik Kempe (Rainbow Star).

Hans förra duettpartner Sanna Nielsen finns också med (Vågar du vågar jag), vilket jag faktiskt märker att jag ser fram emot. Underligt det där... att man byter musiksmak så där en gång om året. Eller riktar om den i alla fall. Sanna & Co är väldigt sällan inbjudna till min iPod annars.

Ahh.... jag känner det nu när jag skrivit... det börjar flöda, eurovisionadrenalinet! När släpps biljetterna?

//Fred - en riktig schlagerfjolla. Ibland.

Varför Internationella barndagen?

Lite sent, men ändå, den här tål att berättas. I helgen hade jag besök av en vän, som är lärare för de lägre årskurserna. Hon berättade att när det var Internationella Barndagen häromveckan hade hon pratat om den på morgonsamlingen i klassen. Hon frågade om någon av eleverna visste vad Internationella Barndagen innebär. En pojke räckte upp handen och sade:

- Jag frågade mamma i morse. Hon sa att det innebär att idag ska alla barn hålla käften och låta sina föräldrar äta frukost i lugn och ro!

Ett taskigt morgonhumör kan visst få oanade konsekvenser, eller om det nu berodde på en helpuckad förälder. Men ifall ni missat det, ni föräldrar, lärare får veta ALLT! :-)

Gay-men - the last stand

Hade filmkväll igår med ett par polare, som också är bögar. Bland annat såg vi X-men - the last stand, som ledde till en stor diskussion. Först en väldigt kort sammanfattning av filmen, ifall du inte sett den och ska ha möjlighet att förstå vår diskussion: En stor del av världens befolkning är mutanter, dvs människor försedda med olika superkrafter. Ett botemedel som stoppar mutationerna utvecklas. Mutanterna kan nu välja att avstå sina superkrafter och bli som "alla andra". I stället används botemedlet i ett krig mot mutanterna för att stoppa fenomenet en gång för alla.

Efter filmen visade det sig att vi hade tänkt samma tanke alla tre. Hur hade det varit om man bytte ut filmens mutanter mot homosexuella? Tanken är inte långt borta. Jag tror nog att alla homosexuella någon gång har tänkt den, eller varianter på den. Om det hade funnits ett "botemedel", hade jag velat ta det? Tanken är helt hypotetisk, den förutsätter att homosexualitet är en sjukdom som kan botas, men ändå, den är intressant. Filmens upplägg ger åtminstone ytterligare en intressant följdfråga: Om det funnits ett botemedel, hade det funnits ett intresse av att använda det för att bekämpa homosexualitet?

I den första frågan var vi ganska överens. Ingen av oss hade velat "botas". Att vara homosexuell är en del av det som är jag. Om jag inte längre vore homosexuell vore jag inte heller längre jag. Visst är utanförskapet det innebär att vara bög ibland ganska tufft, men det väger lätt emot att ge upp sitt jag.

Samtidigt trodde vi också att det trots det skulle finnas åtskilliga som faktiskt hade velat ta botemedlet. För som samhället ser ut i dag, med de värderingar och attityder som finns, är det för många alltför tufft att acceptera att man är homosexuell. Det är svårt att göra statistik som belägger det, men jag är helt säker på att den orsaken hade gett stort utslag i självmordsstatistiken. För att inte tala om antalet som fortfarande sitter i sin garderob och inte vågar komma ut.

Nu är inte lösningen på det ett botemedel mot homosexualitet utan snarare ett botemedel mot de attityder och värderingar som gör att det ser ut som det gör.

Den sista frågan... skrämmande nog är svaret förmodligen ja. Det är tur att den är hypotetisk.

Hög gayfaktor i regeringen, men...

När den nya regeringen presenterades idag reagerade jag främst på tre saker.

Till att börja med är det första gången vi har öppet homo/bisexuella statsråd, i form av Andreas Carlgren (c) som blir miljöminister och Tobias Billström (m) som bli migrationsminister.

Väl så, det känns lite som en kurios parentes i sammanhanget. Desto mer att fundera över omkring utnämnandet av Kristdemokraternas Göran Hägglund till socialminister. Huuu... Att han ska få styra och ställa över departementet som arbetar med flera av "våra" frågor, HBT-frågorna, känns ju inte särskilt lovande. Det är ju ingen hemlighet vilken Kristdemokraternas inställning till t.ex. homoäktenskap och lesbisk insemination är. Viss anledning till oro alltså!

Det tredje i ögonenfallande faktumet är ju Carl Bildts comeback i regeringen, den här gången som utrikesminister. Ska bli intressant att se hur mycket ljus han kommer att stjäla från Reinfeldt. Oavsett vad man tycker om Bildt, han är erfaren och välkänd, både här i Sverige och ute i Europa. Ett bra val till en tung post!

Nytt rökavvänjningsmedel..?

Smokenpuke 20mg
tabletter

Vanlig dos: En tablett dagligen. Överdosera inte!

Biverkningar: Inga, men se upp med passiv rökning!

Hur verkar Smokenpuke tabletter?

När du plötsligt slutar ge kroppen nikotin via tobak drabbas du av olika former av obehag, sk abstinensbesvär. Smokenpuke tabletter gör precis som alla andra rökavvänjningshjälpmedel ingen som helst jävla skillnad gällande dessa besvär. Däremot kommer du ofrånkomligen att spontanvomera i fontänmodell så snart du sticker en giftpinne i munnen.

Ganska snart kommer du att inse att i valet mellan att bli (ännu mer) socialt omöjlig genom att blästra omgivningen med spyor så snart suget dyker upp och att sluta röka är valet lätt. Fortsätt behandla tills du kommit till punkten när du inser detta.

Vid svåra fall, kombinera med Smokenshite suppositorium för ökad effekt och motivation.

Förvaras oåtkomligt för barn eller skyll dig själv!

Ja men vad fan... JA! Jag erkänner. Jag har misslyckats igen. När kommer Smokenpuke ut på marknaden? Eller har du något bättre tips?

//Fred - som tydligen fortsätter att blossa ett tag till

Toys for (pathetic) boys

Titta vad jag hittade!


"Fleshlight Rosa Anal Art Nr PB

Det här är produkten för dig som söker en ”nära-samlag-upplevelse” på egen hand.

Fleshlight anal är lite tightare ingången.

Fleshlight består av det otroligt följsamma materialet Real Feel Super Skin®, speciellt framtaget för att ge dig tillfredsställelse utöver det vanliga. Upplev henne uppvärmd och med glidmedel.

Levereras med: Bruksanvisning och tvättråd på svenska samt en engångsförpackning glidmedel. Se till att du har glid till nästa gång…

Färg: Rosa
Material:Real Feel Super Skin®
Längd: 23 cm

Pris SEK 599.00"

Aaallvarligt! Nog för att singelliv kan vara frustrerande, men om du någonsin kommer på mig med en Fleshlight Anal, lova att du skjuter mig, ok? Eller förresten, om jag någonsin kommer kommer på mig själv med att vilja sticka Junior i en ficklampa fylld med latex lär jag nog inse att jag passerat gränsen för vad som är lovligt patetiskt och bokar omedelbart tid för nödslakt.

Bara tanken på någon som står och bonkar på sin köttlampa... ja jeeez.

Eller vad sägs om följande scen: Det är fest och plötsligt går strömmen. Någon får tag i en ehh... ficklampa. Du Fred... det är nåt skumt med ficklampan!

Och förresten, vadå "upplev henne"??

Fördelar med att vara bög!

Läste en blogg tidigare idag, där en heterokille(?) skrev ner tre saker han tyckte skulle vara en fördel om han vore bög. Spann vidare på tanken under en fantastiskt trist föreläsning nu i eftermiddag, så nu tror jag att jag är redo att börja göra en sån lista ur en alldeles riktig bögs perspektiv! Ta dem med en fet nypa salt och hjälp mig gärna att fylla på!

- Omklädningsrum! Visserligen lite som att vara bakbunden i en godisbutik, men att kolla in favvogodiset utan omslag från första parkett har onekligen sin charm hehe...

- Om inte du och din partner bildar Helan och Halvan har du dubbla garderober!

- Alla traditionella könsroller goes down the drain! Det finns INGET som säger något om vem som ska hålla upp dörren, köpa blommor åt vem, stå för notan, tvätta bilen eller baka bullar. Så det gör båda! Hela tiden! Ehh... i den bästa av världar.

- Oönskade graviditeter är ingen risk! Å andra sidan är det jävligt körigt att få till en önskad graviditet. Men man kan ju försöka. Det är rätt kul det också.

- Behandla din nästa så som du själv vill bli behandlad. Din partner vet hur han trivs med att få sin bästa polare behandlad. Förhoppningsvis kan han dessutom den gyllene regeln. Det ökar dina chanser till fantastiska blåsjobb! Där har ni missat nåt, heteroboys.

- PMS! Vad är det? Röda veckor kan möjligen kopplas till veckans färg på gardinerna.

- Jag har hört talas om att toalettringen är ett hett debattämne bland heteros. Duh..?

- Det är helt ok att digga Desperate Housewives eller Darin, köpa underlagskräm, dricka sötsliskiga drinkar eller ha stans snajdigaste balkonglåda. Om man vill. Ett litet normbrytande ytterligare spelar noll roll. Jag är ju redan bög för fan.

- Dina tjejpolare har inga som helst funderingar över om du har andra avsikter än vänskap. Dina killpolare däremot... tja, det är en helt annan historia haha...

Dagens citat

Från dagens avsnitt av Parlamentet:

Anders S Nilsson: Vad krävs av en manlig musikalartist?

Per Morberg: Att han heter Peter Jöback... att han kan sjunga, dansa... och suga!

*fniss*

Hmm... och hur bekant är Morberg med Jöback? *får bilder i huvudet*