Han har två pappor!

QX tipsar idag om ett videoklipp som sprids på världsvida nätet. Klippet är från en barngala i Nederländerna, Kinderen voor kinderen, år 2004 och visar hur elvaårige Terrence framför sin sång Twee vaders (två pappor).

Den handlar om hans liv som adopterad son till två pappor. Om vad de gör tillsammans och hans kärlek till dem. Men också om hur han ibland blir retad i skolan och hur han då rycker på axlarna "So what! I'm their son! It's not ordinary - but for me it's quite ok!"

Den amerikanska högern har tydligen reagerat på klippet: "Thank God we are not living in the Neatherlands" utropas det på sidan American Truth. Själv är jag rätt tacksam för klippet. Utan tvekan dagens måste-se! Gör det du också, här.

//Fred - som kollade klippet med ett stort leende och en glädjetår i ögat

Varför Internationella barndagen?

Lite sent, men ändå, den här tål att berättas. I helgen hade jag besök av en vän, som är lärare för de lägre årskurserna. Hon berättade att när det var Internationella Barndagen häromveckan hade hon pratat om den på morgonsamlingen i klassen. Hon frågade om någon av eleverna visste vad Internationella Barndagen innebär. En pojke räckte upp handen och sade:

- Jag frågade mamma i morse. Hon sa att det innebär att idag ska alla barn hålla käften och låta sina föräldrar äta frukost i lugn och ro!

Ett taskigt morgonhumör kan visst få oanade konsekvenser, eller om det nu berodde på en helpuckad förälder. Men ifall ni missat det, ni föräldrar, lärare får veta ALLT! :-)

Nazisterna gör tv-reklam

Tog vägen förbi stormarknaden efter jobbet idag. Att man aldrig lär sig att fredag eftermiddag är helt fel dag för det! Kön till kassorna var minst sagt långa.

Precis framför mig stod en kvinna tillsammans med sin dotter i tioårsåldern. När dottern tröttnat på att driva mamman till vansinne genom att tigga godis fördrev hon tiden med att titta på den reklam som går runt runt runt i tvapparater som hänger ovanför kassorna.

Plötsligt ser jag hennes ögon spärras upp och hon utbrister högt och ljudligt:

- Mamma mamma! Nazisterna gör reklam på tv!

Modern hyssjar åt henne och förklarar att hon måste ha hört fel. Dottern låter sig inte bevekas utan hävdar envist att de sa att man skulle ringa nazisterna.

Jag blev nyfiken, och i brist på något roligare att sysselsätta mig med i kön började jag kolla reklam. Och där var det! Hon hade helt rätt! Plötsligt säger rösten i reklamen nämligen:

...ring din nazist....

Vilket vore ganska upprörande om det inte vore för att hon hade både rätt och fel. Reklammakarens budskap var egentligen:

...ring din assist- och servicepartner

Vilket ju faktiskt låter likadant! Stod och fnissade lite för mig själv där i kön. Med tanke på mitt förra inlägg känns det i alla fall skönt att se att det finns ungar som reagerar på sådant. :-)

Ett litet ehh... inlägg i abortfrågan

Det kanske är dags att ni föräldrar tar ett allvarligt snack med era tonårsbarn om det här med abort innan det spårar ur helt? Annars får vi nog ta en allvarlig funderare över hur abortfrågan ska hanteras i framtiden. Är kd informerade?

Och ja, jag borde nog lägga till en blinksmiley efter det här inlägget, så här kommer den: ;-)

Tack Ossie!

Pappatankar

Läser i Aftonbladet om 21-årige Keith Macdonald som lyckats bli pappa för sjunde gången, alla med olika mammor. Visst, det är höjden av ansvarslöshet, men den stora känslan i min mage är att det är fruktansvärt orättvist.

För jag längtar efter barn. Efter att vara pappa. Och jag vet hur små chanserna är att jag ska kunna bli det. Är man singel och gay är det en svåruppnåelig dröm, om än inte omöjlig. Jag läser till exempel Gaypappans blogg, fascineras, avundas, drömmer och längtar.

En av mina bäst bevarade hemligheter är att jag gjorde en tjej med barn när jag var 17. Då var det självklart att ta bort det. Vi var inte ens tillsammans. Men det bränner fortfarande i hjärtat, jag tänker på det ofta. Som om jag där missade min enda chans.

Jag tror jag skulle bli en bra pappa och jag kommer nog aldrig att sluta hoppas på att en gång få bli det.