Snygg-Erik - finns det liv efter Idol?

Har precis hört Erik Segerstedts debutsingel, Can't say I'm sorry, som släpps om en vecka. Insåg direkt att jag hade hört den förut, och det inte bara för att den låter som väldigt mycket annat radioanpassat lättlyssnat skval från valfri reklamradiostation.

Efter snabbt bläddrande i musikbiblioteket hittade jag den. Med danske Bryan Rice, som släppte den som tredje singel från sitt debutalbum Confessional i höstas. Den första att inte nå förstaplatsen på danska singellistan. Honom upptäckte jag förresten när jag blev nyfiken på vem den snygge snubben de tapetserat varenda skivbutik i Köpenhamn med var. Väl hemkommen letade jag rätt på hans singellåtar och upptäckte att de var precis lagom intetsägande behagliga för att funka i min iPod ett par veckor och sedan helt glömmas bort.

Det känns inte som särskilt lovande grund för Snygg-Eriks singelkarriär, särskilt inte i kombination med hans kommentar om kommande plattan som släpps om en månad: De låtarna jag har hört är kanonbra. Idoltempo i studion och noll inflytande över materialet med andra ord.

Så, Erik, jag ger dig max en bubblarplats på Trackslistan, och en månad vardera på Rix FMs spellista och i min iPod. OK?

Förresten; Bryan Rices debutsingel toppade Danmarkslistan hösten 2005. Här hörde ingen talas om den förrän det gjordes en cover på den av en annan Idolvinnare, vilken blev en hit över hela Europa. Den vinnaren hette Shayne Ward och låten No promises.

Till sist, ett klipp från Eriks video, där han sitter på ett släp och spelar piano på väg genom Barcelona, och som jämförelse, Bryan Rices original.

//Fred - som fortfarande tycker Snygg-Eriks brorsa är snyggare