Forever young

Hörde nyss Alphavilles Forever young på radion. Det var länge sedan sist, och jag mindes.

Julen 1984 fick jag Alphavilles första album Forever young på kassett i julklapp. Sent på julaftonskvällen satt jag i en sackosäck hos min moster och lyssnade på titelspåret i min freestyle. Jag lyssnade, spolade tillbaka och lyssnade igen. Tårarna rann och jag kan nästan känna klumpen i halsen igen när jag minns. Forever young, I want to be forever young... do you really want to live forever? Det var stort och det var nära. Jag vet inte exakt vad textförfattaren tänkt, men i mina öron handlade det om att dö ung och därmed förbli ung.

Jag visste såväl att jag var annorlunda och frågan om det var möjligt att leva så fanns hela tiden någonstans under ytan. Jag var elva år och undrade om det var möjligt att leva. Elva år!

Fan, var rädda om era barn! Det är inte säkert att allt handlar om senaste såpan, polarna, fotbollsträningen och matteprovet på torsdag, ens när man är elva år.