Han har två pappor!

QX tipsar idag om ett videoklipp som sprids på världsvida nätet. Klippet är från en barngala i Nederländerna, Kinderen voor kinderen, år 2004 och visar hur elvaårige Terrence framför sin sång Twee vaders (två pappor).

Den handlar om hans liv som adopterad son till två pappor. Om vad de gör tillsammans och hans kärlek till dem. Men också om hur han ibland blir retad i skolan och hur han då rycker på axlarna "So what! I'm their son! It's not ordinary - but for me it's quite ok!"

Den amerikanska högern har tydligen reagerat på klippet: "Thank God we are not living in the Neatherlands" utropas det på sidan American Truth. Själv är jag rätt tacksam för klippet. Utan tvekan dagens måste-se! Gör det du också, här.

//Fred - som kollade klippet med ett stort leende och en glädjetår i ögat

Pappatankar

Läser i Aftonbladet om 21-årige Keith Macdonald som lyckats bli pappa för sjunde gången, alla med olika mammor. Visst, det är höjden av ansvarslöshet, men den stora känslan i min mage är att det är fruktansvärt orättvist.

För jag längtar efter barn. Efter att vara pappa. Och jag vet hur små chanserna är att jag ska kunna bli det. Är man singel och gay är det en svåruppnåelig dröm, om än inte omöjlig. Jag läser till exempel Gaypappans blogg, fascineras, avundas, drömmer och längtar.

En av mina bäst bevarade hemligheter är att jag gjorde en tjej med barn när jag var 17. Då var det självklart att ta bort det. Vi var inte ens tillsammans. Men det bränner fortfarande i hjärtat, jag tänker på det ofta. Som om jag där missade min enda chans.

Jag tror jag skulle bli en bra pappa och jag kommer nog aldrig att sluta hoppas på att en gång få bli det.