Frihet och jämlikhet - vår tids största lögner?

Såg ett skönt inlägg på Tjuvlyssnat:

En tjej ~25 går in på Ica och har sitt barn, iklädd en rosa mössa, i en sittvagn. En äldre dam kommer fram och lutar sig mot barnet.
Damen: Nämen gud, vilken söt liten flicka!
Tjejen: Tack, men det är en pojke.
Damen (tittar upp och fnyser lite): Men varför har han då en rosa mössa?
Tjejen (svarar trött): För att han är bög.

Ett klockrent svar på en korkad och ack så könsnormativ fråga tyckte jag, men när man börjar läsa kommentarerna till inlägget blir man liite trött. Här följer ett litet axplock:

- Kul nu, trist om ett par år när ungen blir mobbad på rasterna för att föräldrarna ska vara så jefla könsrättvisa och duktiga…

- Stackars barn som får lida för att mamma vill göra revolt mot könsrollerna. Vad spelar det för roll om könen har en färg kopplad till sig? Det är ju ett bra sätt att skilja på pojkar från flickor i ung ålder. Eller är målet att göra alla asexuella?

- Blir så trött på såna personer som tjej-25. Varför ska hennes barn behöva lida för att hon måste stå upp mot könsnormerna. Man får inte glömma att könen ÄR olika, vi är fan inte som robotar. Att rosa är en tjejfärg och blått är en killfärg ser inte jag något problem i. Eller vi kanske ska börja byta om i samma omklädningsrum när vi ändå håller på…

Här handlar det om mycket större perspektiv än rosa mössor. Man hör ofta resonemang om var vi står idag som slår sig för bröstet för hur frigjorda vi är, om individens frihet till egna val, om mäns och kvinnors jämlikhet på arbetsmarknaden, ja till och med modet förespråkar att hitta sin personliga stil inom rådande trender. Men motsägelsefullt nog motarbetar vi detta så gott vi kan. När det gäller barn och könsnormer är det tydligen fortfarande rena väggen och stockkonservatism som gäller. Varför köper vi cementerandet av sådana normer?

För det råder ingen tvekan om att det är det som sker, man knuffas in i normen från dag ett. Killar ska kläs i blått och ha superhjältar på bröstet medan de leker macholekar och tjejer ska vara gulliga eller i värsta fall sexiga i rosa medan deras leksaker fostrar dem till bimbos och hemmafruar. Frågar du Svensson på gatan säger han förmodligen att jag har fel, vi HAR ju kommit längre än så, men det räcker att ta en titt i vilken leksakskatalog som helst, eller random klädbutiks barnavdelning för att motbevisa det. För att inte tala om kommentarerna ovan. Gränsen mellan vad som är för killar och för tjejer är av armerad betong.

Det handlar överhuvudtaget inte om att göra politiskt korrekta statements eller att på trots göra tvärtemot rådande norm, men vad är det vi vill ha? Är vi individer eller bara kön? Vems är felet om ett normöverskridande barn "får lida"?

Det spelar ingen roll hur många gånger motsatsen upprepas; vi är inte jämlika, definitivt inte frigjorda och individens frihet är förbannat begränsat - och vi gör tydligen dessutom vad vi kan för att behålla det så.

//Fred - normativitetstrött

Diskriminering - senaste modet?

Skrev ju redan igår om Annica Dahlströms uttalanden i samband med släppet av hennes nya bok, men det måste nog bli ett nytt inlägg idag om samma kärring. I Expressen uttalar hon idag nämligen bl.a. att bisexualitet är en modenyck och att mäns hjärnor inte är skapta att se dammtussar.

En testosteronskjuts på fosterstadiet avgör enligt henne om vi får en manlig eller kvinnlig hjärna, liksom vilken sexuell läggning vi får.

- En man som tänder på andra män, det är en kvinnlig typ av reaktion, för det är ju kvinnor som ska tända på män och vice versa.

Men så trött jag blir på detta eviga tvång att kategorisera egenskaper och handlingar i manliga och kvinnliga, bundna till ett könsorgan! Jag är man och tänder på män, alltså är det i mitt fall manligt att som man tända på män. Likaväl som det är kvinnligt att mecka med bilen eller kolla Tipsextra om en kvinna gör det, eller manligt att stå för städning och barnpassning(!) om en man gör det. Kategorierna fyller ingen funktion, så varför envisas med att använda dem?

Det må så vara att hjärnor skiljer sig åt, men låt för guds skull bli att sortera in konsekvenserna av skillnaderna i könsbundna stereotyper. Vi är individer, inte kuk- och fittmänniskor!

Att få bisexualitet att bli en modenyck känns knappt ens värt att kommentera. Om man som bisexuell i någon mån låter sin preferens styras av omgivningen beror det knappast på modet. Snarare av det faktum att det fortfarande inte betraktas som helt ok att attraheras av det egna könet. Det är inte ett mode - fenomenet kallas diskriminering.

//Fred

När könet satt sig på hjärnan

Kvinnor med små bröst är bättre på matematik än kvinnor med stora bröst. Det är ett uttalande som Annica Dahlström, professor vid Göteborgs universitet, gjorde för ett par år sedan, vilket vållade debatt. Inte så underligt kanske..?

I dag skriver Metro om henne, eftersom hon återigen är aktuell, nu med boken Könet sitter i hjärnan. Hon menar att biologiska skillnader mellan kvinnor och män bland annat gör att kvinnor som lämnar sina barn på dagis för att arbeta dräneras mentalt. En man bör på motsvarande sätt inte vara direkt ansvarig för sitt barn, män är nämligen inte lämpade för barnpassning. Vilket inte på något sätt bör upplevas som kränkande.

Intressant. Vad vill hon egentligen? Fjättra kvinnor vid spisen och åstadkomma lagstiftning mot kvinnor i arbetslivet för att skydda de stackarna, som så brutalt tvingats dit? Per automatik ge vårdnaden om barnen till kvinnan vid skilsmässa? Sparka alla män som arbetar med barn? Förbjuda bögar att bli adoptivföräldrar (för att inte tala om alla de bögar som redan har barn), men uppmuntra flator att göra detsamma? Nja, det vore väl kanske liiiite kränkande ändå?

Samtidigt påstår hon också att det är fel att säga att kvinnor och män ska vara si eller så eftersom könet främst sitter i hjärnan.

Skönt! Då kan vi med andra ord helt skita i hennes bok.

//Fred - lite kränkt trots allt

Vem är man - vem är kvinna?

Läste i Aftonbladet om den indiska medeldistanslöperskan Santhi Soundarajan som blir av med sin silvermedalj från de asiatiska mästerskapen efter ett könstest.

Intressant! Ett könstest?? Vad avgör om man är man eller kvinna? Innehav av kuk respektive fitta? "Rätt" kromosomer? Personnumret? Och vem har rätt att bestämma det? Jag vet åtskilliga killar som är riktiga kärringar och tjejer som är en hel karl, men det skulle aldrig få mig att ifrågasätta deras könstillhörighet. Den är liksom... deras.

För att återgå till det konkreta exemplet ovan. Visst, om det nu skulle vara så att han gett sken av att vara kvinna av det enda skälet att vilja skaffa sig eventuella fördelar i sin idrottsgren - fine, då har man gjort rätt. Men om hon (lite förvirrande, vilket epitet ska man ge?) är en post-op (opererad) transsexuell... blir det en annan sak. Då ÄR hon ju kvinna, om än med en historia som man, och borde då i mina ögon fullt ut accepteras som kvinna.

Jag har liiite svårt att tro att någon skulle göra ett könsbyte för att få idrottsliga framgångar. Skulle det ens ge några fördelar förresten, en hormonbehandling för att bli kvinna är väl att betrakta som ganska fett nedåttjack i dopningssammanhang? Är transsexuella per automatik diskvalificerade från elitidrott? Eller hade hon fått tävla om hon gjort det som man?

//Fred - som inte alls vill vara kvinna, men nästan får lite lust att börja kalla sig kvinna bara för att jävlas och se vad som händer

Böglobbyn del II

Efter förra veckans premiäravsnitt av SVT's Böglobbyn var jag rätt besviken. Det kändes som ett rejält fett streck draget med neonfärgad överstrykningspenna över fördomar om bögar som konstant överkåta buskknullare. En mer välvillig tolkning är att den faktiskt gav en bild som är sann. Om än bara för några. Så... det var med viss skepsis jag kollade kvällens avsnitt med rubriken I schlagerbögars land.

Först fick vi möta Marco. En homosexuell man som ser ut som kvinna och som åtminstone har varit i det närmaste besatt av Carola. En Carola som sedan svek honom brutalt när de en gång möttes på ett café och hon yttrade att Om du inte kan bli fri kommer du att brinna i helvetet. Du är en styggelse inför Gud! Visserligen verkar Marco ha en välutvecklad dramatisk ådra, men jag ser ingen anledning att betvivla att orden är Carolas. Hon sägs på senare tid ha gjort någon form av avbön för tidigare uttalanden om homosexuella. Trots det; jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är, men jag tycker att hon är riktigt... obehaglig.

Nåja, nog om Carola. Marco må vara en udda fågel, jag hade svårt att förstå och känna igen mig i mycket av vad han hade att säga, men han satte i alla fall fingret på en intressant fråga: den om hur manligt och kvinnligt värderas i gayvärlden. En straightacting (God, vad jag inte gillar det ordet) karlakarl till kille har utan tvekan högre status än en glittrig fjolla med falsettröst. Att påstå att bögar är frigjorda från traditionella könsroller är i stor utsträckning inget annat än bull.

Sedan fick vi möta Tomas Thulin, relativt nykommen bög med alternativ musiksmak, som förgäves försöker hitta likasinnat ragg på Göteborgs klassiska gayhak Gretas. Jodå... han har en poäng. Det är inte konstigt att gayställens musik är ett rätt ständigt återkommande debattämne bland oss som då och då frekventerar dem. Vår gemensamma nämnare är ju inte precis i första hand musiksmaken. Vad ska man välja att spela om man driver stans enda gayhak? Egentligen är det underligt att så många tydligen faktiskt verkar känna sig helt hemma på ett sådant ställe. Sen Tomas, bara så du vet, det är faktiskt inte så jävla rätt att hitta mr Right, oavsett om man faktiskt både kan stå ut med och till och med digga Lena & Co emellanåt. Hade du varit ute i ett år? Bah... ;-)

Andra avsnittet var väl bättre än det första, men Böglobbyn fortsätter att göra mig förvirrad. Vad vill man? Hittills känns det mest som en viltsafari i snabb takt genom Annorlundaland. Är det meningen?

Smink för killar

På väg hem från jobbet idag blev jag stoppad på stan av en kille som ville göra en marknadsundersökning. Stor suck var min första reaktion. Men när han lockade med ett par trisslotter trillade jag dit. Jag gick med på att ta en kvart åt hans undersökning. Jeeez vad billig man är! Ibland.

Jag visste fortfarande inte vad undersökningen skulle handla om. I huvudet snurrade ett antal tänkbara alternativ. Skulle jag behöva bikta om mitt snabbmatsmissbruk? Min brist på pensionsförsäkring? Mina onani(o)vanor?

Väl på plats på kontoret strax intill fick jag slå mig ner i en flådig fåtölj, blev serverad kaffe och började sedan svara på allmänna frågor om ålder, utbildning, inkomst och så vidare.

Ganska snart styrdes dock samtalet in på allt smalare områden via frågor om hur viktigt jag tycker det är med mode, kläder, hårvård, ansiktsvård, hur lång tid varje dag jag ägnar åt mitt utseende (räknas speglingar i skyltfönster?), och vilken typ av produkter med anknytning till detta jag använder.

Nu var vi framme vid målet. Han radade upp ett helt gäng produkter. En provkollektion skönhetsprodukter för män. Där fanns allt och lite till kändes det som. Till att börja med fanns de produkter vi redan hunnit vänja oss vid finns i butikshyllan i versioner avsedda för män; schampo, tvål, deodorant, rengöringscremer.

Men här fanns också hela batteriet av produkter de flesta män associerar med smink för kvinnor; mascara, läppstift, puder, skuggor, ögon- och läppennor osv. Alltsammans ackompanjerat av en färgkarta med tänkbara färgnyanser. (Och ja, de hade utlämnat alla cerisa, lila och alltför röda nyanser, så sitt still och läs grabbar).

Min uppgift blev nu att bedöma hur stort mitt intresse var för att köpa dessa produkter om/när de skulle släppas på marknaden.

Jag som (nästan) tyckt jag varit upfront som vågar mig på att använda en tonad underlagscreme! Haha... men det här var kul faktiskt. Visst kändes det som lite väl mycket av det goda, men en del av det skulle jag nog kunna tänka mig att testa faktiskt. Är nog inte ensam som kille om att man faktiskt vill se så bra ut som möjligt, och jag är nog beredd att ta fler genvägar om de finns. Så vad säger ni killar, ska tjejerna få ha monopol på genvägarna? Och tjejer, vad säger ni?

Och nej... jag vann inget på trisslotterna.