Homosexualitet enligt Nya testamentet

Precis innan min väldigt lilla bloggvila blev jag ju anklagad för att täppa till käften på religiösa genom att påstå att det är svårt att diskutera med den som gör det med religionen som filter.

Jag fortsätter att hävda att jag har rätt i det. Använder man Bibelns bokstav som argument finns det just inte mer att säga. Det upplever jag snarast som att min käft blir tilltäppt. ...men att täppa till den är lättare sagt än gjort. Jag är ju uppvuxen i ett frikyrkosammanhang med bokstavstroende kristna och har haft all motivation i världen att läsa på för att trots allt KUNNA argumentera mot det som kan kännas som väggen. Så... det har jag gjort.

Till att börja med tycker jag det är underligt att tolka Bibeln bokstavligt, rakt upp och ner, precis som det står. Den är skriven för ett par tusen år sedan, av flera författare, på flera språk, i en annan kultur och en annan begreppssfär. Detta har sedan översatts till vår tids svenska, för ja, det är ju oftast den versionen man argumenterar med, eller hur..?

I nya testamentet finns några verser skrivna av Paulus som ofta och gärna används som argument mot homosexualitet. Vi kikar lite på dem!

Rom 1:26-27 Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse.

Det kan låta ganska solklart, eller hur? Men frågan är om det är det. Till att börja med är det ALLTID farligt att rycka ett citat ur sitt sammanhang. Kapitlet handlar om vad som händer när man vänder Gud ryggen. Vid den här tiden fanns inte begreppet homosexualitet i den mening man använder det idag, med stadiga förhållanden på jämlika villkor. Däremot var det vanligt att yngre män hade sex med äldre män, som en slags sexuell mentor i väntan på vuxenlivet. Även prostitution och sexuell lössläppthet var vanligt. Vad stod det nu i texten? Lidelser. Begär. Inte kärlek, ett ord som annars används frekvent i Bibeln. Den rimliga tolkningen borde väl vara att han syftar på företeelserna jag återgav, inte på kärlek mellan två vuxna individer?

1 Kor 6:9-10 Har ni glömt att ingen orättfärdig ska få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Ingen som lever i otukt eller avguderi eller hor eller homosexualitet, i tjuvaktighet och själviskhet, ingen som dricker, som är ovettig och utsuger andra - ingen sådan får ärva Guds rike.

Här står ju till och med ordet homosexualitet uttalat! Så praktiskt, bara att dänga i skallen på folk. Om det inte vore för att grundtextens ord inte började användas för att beteckna homosexuella förrän flera hundra år senare. Ingen har lyckats tyda precis vad ordet syftade på vid den här tiden, men man vet att om meningen var att beskriva en relation mellan vuxna jämlika individer hade det funnits andra, tydliga ord för att göra det.

Jag säger härmed inte att jag sitter på den absoluta sanningen om hur Bibeln ska tolkas. Vill bara ha sagt att det inte på något sätt är självklart att Bibeln fördömer homosexualitet. Det finns inget oemotsägligt bibelställe som gör det. Om man nu vill tro på den boken.