Homohat

Såg precis filmen Mordet på Matthew Shepard på tv. Den bygger på en sann historia om 21-årige Matthew som blir svårt misshandlad och lämnad att dö av två killar. Orsaken? Han var homosexuell. Bara därför.

Det som hände Matthew var inte unikt. Den händer om och om igen. Mord. Misshandel. Utan annan anledning än att offret är homosexuell.

Jag gråter sällan när jag ser en film, men nu var inte tårarna långt borta. Den ligger nära.

För tanken finns där i huvudet hela tiden. Nästa gång kan det vara jag.

Jag har bara ett liv. Jag tänker inte låta den risken begränsa mitt liv. Jag tänker hålla min eventuella pojkvän i handen på väg hem från bion. Jag tänker stå kvar i telefonkatalogen. Jag tänker ta en kvällspromenad trots att det mörkt.

Men tanken finns där hela tiden. Nästa gång kan det vara jag.