måndag 25 september 2006

Kd om homoäktenskap

SCB gjorde tidigare i år en undersökning om svenska folkets inställning till vigsel mellan samkönade par. Den visar att 46% är positiva till samkönade äktenskap, 31% är negativa och 23% är tveksamma.

Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Yvonne Andersson, som sitter med i äktenskapsutredningens referensgrupp, menar att de 46 procenten är en svag opinion och kommenterar så här:

Både kulturellt, religiöst och historiskt har äktenskapet inneburit relationen mellan en man och en kvinna. Det är en väl avgränsad definition som är djupt förankrad bland väldigt många människor som man nu på oprecisa grunder vill förändra.

Eh..? Så det faktum att diskrimineringen av samkönade par skett under lång tid är ett argument för att behålla det på det sättet?

Visst har man tillämpat en "väl avgränsad definition" genom att låta äktenskapet vara exklusivt mellan man och kvinna, men på vilket sätt skulle det vara ett försvar för att behålla den så snäv? Att det är på samma sätt som med slaveriet, som var kulturellt och historiskt djupt förankrat bland väldigt många människor?

Om rättvisa och inkluderande nu är "oprecisa grunder", vilken grund behövs i så fall för att förändra?

Inga kommentarer: