tisdag 12 september 2006

Ett äktenskap - lika för alla

Jag har alltid drömt om att en dag gifta mig. Eller ja, nästan alltid i alla fall. Ibland har drömmen känts alltför långt borta för att jag skulle kunna uppbåda modet att hålla den riktigt nära. Han med stort H har inte dykt upp ännu, men drömmen lever. Även om jag idag i vilket fall som helst inte hade haft möjligheten att gifta mig.

För jag underkänner partnerskapslagen. Jag tycker den är diskriminerande. Den innehåller visserligen samma paket av juridisk bindning och skydd som äktenskapslagen. Men det svider att det faktum att jag riktar min kärlek till en annan man gör att jag inte omfattas av samma lag som alla andra. Varför finns det två lagar med samma effekt om inte för att markera att det är skillnad på folk och folk? För att tydligt visa att det finns ett a- och ett b-äktenskap?

Kyrkan påstår att äktenskapet är ett av Gud instiftat förbund mellan man och kvinna, och mellan man och kvinna endast. Jag tycker inte att det argumentet håller. Idag är äktenskapet en självklar del av svensk och västerländsk kultur och tradition, på samma sätt som andemeningen av budorden är det. Få i min bekantskapskrets har gift sig för att ingå ett förbund inför Gud.

En äktenskapsutredning pågår som bäst för att bereda inför en ny äktenskapslagstiftning. Som jag förstått det är ett av utredningens fokus att utreda möjligheterna till en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det låter ju bra så långt!

Men nu kommer nästa problem. Vem ska ha rätt att viga? Som det är idag har ju religiösa samfund rätt att själva utse vigselförättare. Dessa har rätt att neka till att viga t.ex. homosexuella par. Är det rätt att en lag i Sverige, där lagen ska vara lika för alla, tillåter det? Jag kan inte se det.

Jag ställer mig till att börja frågande till att kyrkan, som ju idag är skild från staten, överhuvudtaget ska ha rätt till myndighetsutövande. Att deras myndighetsutövande dessutom är diskriminerande är riktigt illa. Svensk lag ska INTE ge mandat till diskriminerande myndighetsutövande.

Hur löser man detta? En könsneutral lagstiftning hindrar ju inte automatiskt kyrkan från att med lagens hjälp särbehandla bl.a. homosexuella. Jag har ett radikalt förslag:

Skulle man kunna tänka sig att införa civiläktenskap för alla, med offentligt utsedda vigselförättare? Den som ville kunde fortfarande ingå äktenskap i samband med valfri ceremoni, med den skillnaden att den juridiska biten skiljs från ceremonin och kyrkan. Ett förbund med Gud borde väl kunna ingås utan inblandning av staten och juridiken, om det nu är det man vill göra?

Enda riktigt stora skillnaden mot idag vore införandet av rättvisa, att lagen vore lika för alla.

Eller vad säger ni..?

//Fred - giftaslysten

Inga kommentarer: