Om transor i barnprogram

Läste en himla öhh... intressant insändare i Metro på väg hem från jobbet idag. Eftersom lusten att besvara den hunnit bli alldeles obetvinglig kommer den här i sin helhet tillsammans med mitt svar:

Transvestiter ska inte leda barnprogram

Vad är det som händer egentligen? Jag satt tillsammans med min son Emil och tittade på barnprogram i lördags morse när Sveriges mest kända transvestit Babsan (Lars-Åke Wilhelmsson) helt plötsligt och olämpligt, enligt min mening dyker upp som programledare för ett underprogram till Blubb.

Hur lämpligt är det egentligen att ha "henom" som programledare? Visst, barn tänker inte på samma sätt som vi vuxna, men det betyder väl inte att de ska tvingas sitta och se på sådant. Barn (killar) är unga och kan lätt få för sig att de själva ska springa runt i högklackat och rosa peruk och vifta med en trollstav, och jag tror inte att jag är ensam om just den åsikten.

Personligen tycker jag hellre att barn ska se på Björnes magasin och de andra klassiska programmen. Visst, det sägs att it's ok to be gay, men inte i barnprogram! När ska TV4 agera? Skäms på er!

D Kimmegren, Södertälje

Bästa D Kimmegren i Södertälje!

Det enda som egentligen hänt är att du tydligen fått ett helt gäng saker om bakfoten och sedan bestämt dig för att riva upp himmel och jord för deras skull.

Nej, du är inte alls ensam om åsikten att barn, både killar och tjejer faktiskt, är unga och skulle kunna få för sig att vilja springa omkring med en rosa peruk och vifta med en trollstav efter att ha sett Babsan på tv. Det kan ju faktiskt, precis som du säger, verka rätt lattjo för ett barn! Att leka är en central del av att-vara-barn-prylen - och ett viktigt led i upptäckandet av omvärlden och sig själv.

Även om det nu skulle vara så att lille Emil också i högre ålder visar ett lite större intresse för de högklackade än vad pojkar i allmänhet gör, på vilket sätt skulle det vara mer olämpligt än om han får för sig att dra runt en snigel i ett snöre? Inte för att det skulle vara särskilt illa det heller, om det nu vore något som fick honom att må bra.

Sedan är det ju faktiskt så att världen är full av företeelser som trots att de kan fascinera och inspirera faktiskt inte är smittbärande. Enligt ditt resonemang skulle man till exempel inte kunna ta med barnen på cirkus eller låta dem se Lars Adaktusson flimra förbi i tvrutan utan att riskera att se dem för tid och evighet förvandlas till clowner med taskiga frillor.

Eller kände du kanske själv suget att plocka fram de lårhöga sylvassa tillsammans med de små silkiga där framför tvn i lördags morse? Det är visserligen inte riktigt samma sak som barns nyfikenhet, lekfullhet och upptäckarlusta, men hey, slappna av och släpp loss ändå! Om du tillåtit dig själv att i lite större utsträckning lyssna på vad du själv vill och inte bara på vad andras onödiga konventioner säger att man bör vilja så kanske både du och Metros läsare sluppit hetsa upp sig alldeles i onödan?

Vad som än ligger bakom din reaktion så ser dock barnen förmodligen Babsan som en kul barnprogramledare i rosa peruk. Punkt. Vilken tur att barn inte tänker på samma sätt som "vi" vuxna!

//Fred - öppensinnad