Snoozemissbruk

Min väckarklocka ringer 06.00. Första gången. Långt ner i dimman hittar handen snoozeknappen. Nio minuter senare går Rix FM igång igen. Snooze igen... och igen... sakta en bit till ut ur dimman. Tre kvart senare brukar jag ha nått ytan och kravlar mig upp ur sängen.

Inte idag. När jag var färdigsnoozad visade klockan 7.21. 7.21! Min buss till jobbet går 7.18! Adrenalinkick! Rusade upp, hoppade i kläderna, rakade ner halva badrumsskåpet i väskan och rusade iväg mot en annan busshållplats en bit längre bort, för att kunna ta en annan buss och kanske kanske hinna i tid till jobbet.

7.29 satt jag på bussen och försökte komma ifatt mig själv. De senaste minuterna hade gått på ren instinkt och jag hade svårt att fatta att jag satt där på bussen. Orkade inte ens irritera mig på att "min" plats på bussen var upptagen.

Slutsats: snooze är härligt med farligt! HUR klarade sig folk innan snooze fanns?