onsdag 1 augusti 2007

Happy Pride!

Dags för avfärd mot Stockholm! 16.30 drar invigningsgalan igång och sedan kör vi på tills på söndag! Satt och filade på ett inlägg om vad Pride egentligen är efter att ha läst somliga reaktioner i bloggosfären, som t.ex. Alex Schulmans ovanligt korkade och skrämmande ivrigt påhejade inlägg, men får konstatera att jag inte hinner fila det till publicerbar form innan avresa.

Jag nöjer mig med en mer kortfattad version; han med flera har fantastiskt fel på ett helt gäng sätt. Att påstå att bögar (och flator, flator vänner, glöm dem inte) inte är en utsatt grupp i samhället är insiktslöst och ett rent hån mot alla de som utsätts för brott på grund av sin läggning, mot de som ser sig tvingade att fly sin landsortshåla för Schulmans skyddade storstad på grund av intolerans och mot alla de som sitter i sin garderob eftersom de hör och ser sin omgivnings attityder.

Den andra stora gruppen av kritiker finns även hos andra bögar; de som menar att Pride är ett skott i foten om man vill vinna respekt och ses som en av alla andra. De som säger att Pride framställer bögar som översexuella modeikoner som skriker ut sin bögighet. Jag säger att de kritikerna antingen a) tycker de ser ett tillfälle att trycka till bögjävlarna i största allmänhet, eller b) har fallit för mediabilden av Pride, som ALLTID illustrerar sina rapporter med bilder av de som utmärker sig mest. Mest hud, störst fjäderplymer, mest glitter - *klick*. And who can blame them, hur kul är en vanlig snubbe i jeans och t-shirt på bild, oavsett om han är mer representativ för en pridebesökare? Visst, det vore nice med en mer nyanserad bild, men allvarligt... Om man nu känner att man kan få vara sig själv under en enda vecka om året, känner man sig inte lite... glad under den veckan då?

Här kommer vi till c) Lite självanalys tack. Varför skrämmer det att han klämmer i lite extra för att visa sin glädje? Om det får dig att skämmas och ta avstånd så skäms jag å dina vägnar. Det finns plats för dig också, även om du uttrycker dig annorlunda, Svensson eller glitterfjolla. Det är liksom där hela kärnan av tanken med Pride ligger. Räta på ryggen. Min respekt hos mina medmänniskor, mitt likaberättigande, vinns inte på bekostnad av andra. Det ska fan i mig finnas plats för alla.

Hoppas kunna rapportera på plats, men jag vet hur det brukar bli, och intensivt är bara förnamnet. Ses vi inte i Tanto så hörs vi efter Pride om det inte blir något bloggande! Happy Pride!

Andra bloggar om: ,

//Fred - taggad, i dubbel bemärkelse

3 kommentarer:

Papi Tom sa...

men visst är det trevligt när en heterosexuell (förutsätter jag fördomsfullt) man berättar hur det ligger till.

men nu har jag iaf bunkrat upp med chips här minsann, och ser väldigt mycket fram emot hur han skall lyckas få det till att han bara ironiserade.

Mats "Shirou" Johansson sa...

Huh, är allt jag har att säga. Med ett litet sådär studdigt uttal som låter "höh", med kort h. Jag finner inga ord... så jag var inte utsatt i skolan? Inga taffsade på mig och filmade för att skratta åt det sen, och gjorde det endast med mig? Ingen undvek mig? Jag förlorade inte alls minst tio vänner pga min läggning? Han får gärna återkomma med ett liknande inlägg då han har fått sin barndom och människosyn förstörd. =P

Fred Anderson sa...

Man ser det man vill se i Pride helt enkelt. Många vill bara se sexualiseringen och ytligheten, och många vill bara se kommunist-flator i fjällrävenbyxor. Själv tycker jag allt är ganska charmigt och ja... man måste ju få vara som man vill vara :) Det är det som en grejen!

Så heja Pride... även om jag inte vågar mig dit själv :)